Perrongreflektion - Fredagsmys fyller 20 år och ibland behöver vi pausa...

Metro artikel 2014-09-26 står det om fredagsmys med tacos, snacks och slappande i soffan och är något vi gjort under 20 år nu.

Första belägget för fredagsmys finns i Göteborgs-Posten från 1994, där en familj i Sävedalen berättar om sina tv-vanor och att de ville tillbringa hemma med familjen efter en arbetsam vecka och inte gärna gå bort till någon.

2008 innehöll 459 tidningsartiklar ordet fredagsmys, medan förra året 2013 fanns det 2948 gånger.
Framgången för just fredagsmys är att det inte kräver massor t ex fixa tacos. Man är så uppbokad resten av dagen så det är skönt att bara slappna av inför helgen.

Personligen upplever jag det som en tidpunkt familjen samlas runt bordet och köket för att umgås och lyssna vad som hänt under veckan.

Paus i vardagslivet, men också i jobbet behövs. I en artikel i Metro 2014-09-26 har en app studie (Desk Time) visat att de effektivaste människor låter hjärnan vila ofta. Så tänk om när du tror att du är effektiv när du jobbar stenhårt hela eftermiddagen.

Studien visar att de 10% mest effektiva deltagarna inte var de som jobbade längst eller mest, utan de som varvade 52 minuters jobb med 17 minuters paus. Andra forskningar ger liknande resultat.

Att jobba koncentrerat tar massor av energi, och för långa fokusperioder gör att du tappar koncentrationen och blir mer lättdistraherad. Under pausen får hjärnan återhämta sig, och det kan generera nya insikter kring uppgiften du arbetar med, säger Tullan Widung, konsult på iManagement, som själv arbetar enligt Pomodoro-metoden, med 25 minuters sprint följt av 5 minuter paus. Men det räcker alltså inte med micropauser.

Studen visar också att de effektivaste personerna inte surfade eller kollade e-mail under pausen, utan lämnade datorn helt. Tog en kopp kaffe, sträck på dig, titta ut genom fönstret eller prata med en kollega.

Effektivitet påverkas av många saker naturligtvis t ex hur motiverad är du att utför uppgiften, och hur bra är du på att styra din arbetsdag.

3 tips;
1. Prioritera - Bestäm dig för vilka uppgifter som är avgörande för dagens resultat och börja dagen med dem. Gör klart dem innan du påbörjar något annat.
2. Undvik distraktioner - Låt inte e-posten styra, bestäm själv när du ska kolla dem. Stäng notifikationer i datorn och mobilen så du inte börjar agera på allt nytt som dyker upp.
3. Planera morgondagen - Avsluta dagen med att sätta upp dina två viktigaste uppgifter inför morgondagen. En otydlig morgondag kan skapa onådig oro och stress.

Perrongreflektion - Vi skapar en fet generation...

Läste i Metro fredagen 2014-11-14 om en artikel Tomas Lundin och hans recension av boken "No
Bull" skriven av författaren André Persson. André menar att energidryckerna gör oss både påtända (socker rus) och feta och kommer bli vår nästa stora hälsofälla.







Han menar också att vi behöver verkligen inte detta då vi redan sover 1 timme mindre per natt än för 30 år sedan. I boken "No Bull" kan man följa framväxten av 24-timmars samhället och hur energidryckerna vuxit till miljardindustri. Energidryck ger oss dock falsk energi som bara skjuter upp tröttheten till framtiden. Det är som att ta ett sms-lån av dig själv, räntan är skyhög och du kommer kanske aldrig kunna betala tillbaka. Energidryckerna har bara ersatt läsken, men istället har vi blivit påtända av drycken som grädde på moset.

För att kunna överleva i 24-timmars samhället måste man se på andra saker
också så som att se till at den enda aktiviteten som sker i sovrummet är sömn, sex och "analog" lösning som kan hjälpa dig att somna. Sätt upp regler för vissa tider på dygnet och vissa platser ska vara skärmfritt.
Det blå ljuset från skärmarna bidrar till att förändra vår produktion av sömnhormon. Ett hormon som enligt vetenskapen är viktigt om vi inte ska få cancer t ex. Försök att få en timmes dagsljus per dag utomhus.

Som kontrast... Såg Skavlan 2014-11-07 där Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, Staffan Pääbo berättade att vi nutidsmänniskor, Homo sapiens, har mellan 1-2 procent neandertal i oss. En art som levde från 300 000 - 400 000 år sedan och levde parallelt med nutidsmänniskan 30 000 - 40 000 är sedan.

Tydlig har vi korsat oss med varandra och därför finns det gener från dem. Men det fanns också en hel del andra människosläkten, men de verkar ha försvunnit allt eftersom. Har homo sapiens utökade sina territorium och utplånat dem?

Det som också är intressant är att det finns däremot ingen dna i afrikaner, dvs att de korsade sig inte med neandertalare.

Vi har fått en del bra saker från neandertalaren så som immunitet från vissa virus och sjukdomar, men också det som framkallar diabetes typ 2. Det som räddade neandertalaren som hade en del svältperioder har idag blivit ett problem (för att vi istället har överflöde av mat).

NEANDERTALMÄNNISKAN

Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, var nära släkt med vår egen art, Homo sapiens. Enligt dna-studier delade vi en gemensam anmoder för uppemot 500 000 år sedan. Anmodern var sannolikt Homo heidelbergensis som levde i Afrika, västra Asien och Europa.

Hjärnvolymen var något större hos neandertalarna än hos oss själva och det är rimligt att anta att de hade någon form av språk. De verkar dock inte ha haft lika avancerad teknologi som Homo sapiens och deras utdöende kan ha berott på att de hade svårt att konkurrera med de moderna människorna när dessa vandrade in i Europa för cirka 40 000 år sedan.

Källa: TT/Nature & Science