Läste Metro 2014-09-09 och journalisten / författarens Hillevi Wahl artikel om läxor. Tyckte den var så bra att jag publicerar den i sin helhet här påminn blogg
Jag har alltid älskat läxor, av samma orsak som jag älskar böcker – de vidgar min värld. Nu när mina tre barn har läxor älskar jag dem av andra orsaker:
Just nu pågår det en het debatt om läxor. Behövs de? Är de bra? Är det rättvisa? Min absoluta övertygelse är att läxor är nödvändiga – och många gånger förbaskat roliga. Pernilla Alm, själv lärare, har nyss kommit ut med debattboken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” (Hoi förlag). Hon börjar med att säga att vi ska definiera ordet läxor, så vi pratar om samma sak. Bra så, men när man läser boken är det lätt att tro att den riktiga definitionen bör vara påtvingat hemarbete som är förbjudet att göra på skolan. Det köper jag inte. Läxor är läxor, även om det är vansinnigt roligt och icke påtvingat och görs på skolans område.
- De ger mig en chans att hänga med i deras skolarbete. Att på riktigt kunna uppskatta allt det slit de gör på dagarna. Vi pratar så mycket om hur viktigt det är att vi är närvarande på nätet – varför är det inte lika viktigt att vi är närvarande i deras skolarbete?
- De ger barnen en chans att hinna med. Jag har all respekt för skolor som väljer att arbeta läxfritt, men där måste eleverna stressa för att hinna med allt på skoltid. Det passar inte heller alla barn. För många är det skönt att kunna ta hem arbetsuppgifter och göra klart i lugn och ro.
- De är förbaskat kul! Just nu ska elvaåringen plugga in alla Europas länder, genom sajten Seterra Online. Hela familjen tävlar om vem som kan pricka in alla länder med flest rätt och på kortast tid. Och som vi skrattar! Gångertabellerna och engelska glosor pluggar vi in i skogen, medan vi skuttar mellan stenar och träd.
- De är nödvändiga. Jag har tidigare skrivit om min son som hade läs- och skrivsvårigheter och fick hjälp med Rydaholmsmetoden. Den innebar läsläxa varje dag i sju veckor. Vilken lycka denna metod och detta läxarbete har inneburit för oss!
- De ger skön och mysig ensamtid för oss föräldrar med varje barn. Just därför krävde sexåringen läxor långt innan hon började skolan.
Ibland får jag en känsla av att det största motståndet mot läxor kommer från föräldrar som tycker det är jobbigt. Det är jobbigt att behöva tjata. Och kanske pinsamt, för att vi inte riktigt hänger med. Men hej, livet är jobbigt. Det är när vi kommer ur vår komfortzon som vi utvecklas på riktigt. Vi föräldrar behöver inte sitta inne med alla svar. Huvudsaken är att vi är intresserade och tar oss tid. Och för de barn som inte har någon som kan hjälpa dem ska vi självklart ha lärarledd läxhjälp. I alla skolor. Det behövs, det är bra, och det är rättvist.
Där slutar hon sin artikel och min reflektion är hur det var när jag var ung. Jag hade ett annat situation med föräldrar som jobbade i skift, dvs när vi bodde på Tallvägen så jobbade pappa på dagtid (gick tidigt på morgonen) på Uddevalla Varvet, när han sen kom hem åkte mamma och jobbade på Centralens Konditori på kvällen (i alla fall under en tid). Mamma fick senare dagtid på sitt jobb på konditoriet. När vi senare flyttade ut till Berghogen och de byggde ett nytt hus var det tufft ibland och de jobbade mycket.
Det gjorde att vi 3 bröder skötte oss själva till stor del, men i vissa lägen skulle vi nog haft mer hjälp och framför allt mer uppföljning på läxorna. Dessutom i högstadiet var det ju inte "tufft" att vara plugghäst. Tjejerna hade det annorlunda tror jag, men kanske att vissa killar hade dålig självkänsla och ville inte bli "dummerjönsen" i klassen. Vad gör man då? Tar till den gamla klassikern "håll ihop" och se till att ingen avviker från gruppen! Jag är ganska övertygad att jag själv kom in i samma beteenden tyvärr.
Men jag minns att jag hade en dröm redan som 10-åring om att bli zoolog, och därför var jag duktigast i ämnena fysik, kemi och framför allt biologi som det hette på den tiden. Jag skaffade mitt första akvarie vid denna tid (av Lars-Agne Lagergren) och tog alla sparade pengar jag hade. Jag kunde aldrig sluta fascineras av akvariefiskarna. Minns första natten när jag låg och såg på fiskarna och tänkte "jag ska bli zoobutiksägare".
Jag minns en gång när jag kom hem med ett betyg som jag inte var stolt över och det skulle skrivas på av ens förälder. Min pappa blev arg eller mer troligt ledsen kanske över resultaten. Kanske hans samvete kröp på honom att han inte varit där för mig. Men det tog sig i uttryck att han blev arg i alla fall. Han ville inte skriva på (vad nu det skulle hjälpa?) för att det var för dåligt. Tog många turer innan han förstod att om han inte skrev på förändrade inte något överhuvudtaget, men rädslan för att detta skulle återupprepas gjorde att jag fick eld i baken och skärpte till mig och fick bättre betyg, det blev min varningsklocka.
När högstadiet sedan var slut skulle man göra det där valet till gymnasiet. För mig var det aldrig en diskussion att inte gå vidare i skolan, men jag hade en idé om att ha en karriär som zoolog. Som barn frågar man sina föräldrar om råd i dessa lägen. När jag lade fram min fantastiska idé om att jag skulle åka världen över, paddla på Amazonas floden, bo i djunglerna i Kongo och dyka i Stora Barriärrevet blev min mamma lite blek om nosen. Jag tror hon tänkte "Oj, detta blir väl inte bra!". Jag tror inte hon kunde se min vision, för jag lade naturligtvis fram den visionen på ett naivt sätt och var inne i min lilla bubbla av lycka och intresse.
Jag titta på min mor och väntade. Hon såg så där bekymrad ut och sa; Men tror du inte det är bättre om du t ex gör som din kusin Janne (Brittelund) och börjar på bank. Han tjänar bra och det går bra för honom. Jag funderade en stund, och påverkan var stor både från min mor och från den kusin som jag såg upp till mest, coola kusinen Janne. Så jag sökte in till Agnebergs Gymnasiet och Ekonomi linjen och kom in där... Behöver kanske inte säga att jag fick kämpa en del med motivationen. Ekonomi och natur har en bit emellan sig, men så blev det och 3 år senare tog jag min gymnasiet examen.
När jag tänker tillbaka skulle jag nog förstått att jag hade fallenhet för andra saker, beteendevetenskap! Bland annat var jag väldigt observant på vad människor gjorde, agerade och deras beteenden. Under denna period mötte jag också Torsten Jansson. Vi hade någon klass ihop och jag noterade att Torsten var väldigt intresserad på lektionerna och ställde intressanta och ibland kluriga frågor till lärarna. Och vad jag såg var något som fascinerat mig sedan dess, passion! Torstens passion skulle som flera av er kanske vet fortsätta i att han startade New Wave, köpte både Orrefors och Costa Boda Glas, Saga form med mera. Hans koncern har varit något han skapade från grunden när han under vår skoltid stod och tryckte tröjor hemma i källaren. Nu gift med Ulrika Messing... Grabben från Dingle!
Så är det inte intressant hur vi försöker få in oss runda i ett fyrkantigt hål, det går med våld, men det blir aldrig riktigt bra. Naturen hittar dock alltid hem!
När vi skulle göra Praktisk Yrkes Orientering (PRYO) i 8 klass var mitt val lätt. Det var ju till den affären jag gick ofta efter skolan, dvs Akvarie och Fågelaffären Zoo. Minns att jag gillade lukten när jag kom in i butiken. När jag tagit mod till mig och frågat ägaren Lars Öhlander om det gick bra att göra min pryo där och fick ett ja, var lyckan stor!
Efter pryo tiden (1978-1981) frågade om jag kunde få jobba på deltid (dvs efter skolan) och det fanns möjligheter till det. Nu kom en tid av skolarbete parallelt med mitt stora intresse. Jag minns att det inte blev så mycket lön per månad eftersom jag köpte så mycket akvariefisk, små djur, fåglar och mat, utrustning till alla dessa men jag var väldigt lycklig! Under denna tid lärde jag mig mig väldigt mycket av Lars "Lasse" Öhlander, gick med i Uddevalla Akvarie Förening och där träffade jag också Bosse. Bosse hade grossistfirman BOLARO inom zoologiska artiklar tillsammans med Lasse och Roland (var av namnet).
Under tiden på Ekonomi linjen träffade jag en Munkedalsbo vid namn Pehr Olausson. Han hade också stort intresse för zoologi. Jag (och senare också Pehr) åkte till och med på flera "Akvariets dag" med Lasse och Bosse. Både Pehr och jag hade nu börjat odla lite akvariefisk.
Nu hade jag jobbat och fått in lite pengar. Jag flyttade ner i vårt hus källare och mamma och pappa tillsammans med mig renoverade upp ett stort fint rum. Det både byggdes och köptes möbler och jag stor trivdes väldigt där.
Bland annat fick jag en leverans från Gregarts, där han "Murre" Bjerkerud som leverade möblerna "Murre" Bjerkerud blev min bäste vän efter att sett mitt stora akvarie som då hade ett innovativt skapat undervattenlandskap som jag byggt av frigolit och betong.
Dessutom fanns det ytterligare ett lite mindre rum innanför mitt stora rum som jag nu tog beslag på och satte upp massor av akvarieställningar, fågelvoljärer etc. Det blev ett litet zoo i det rummet! Där odlades både nymfparaktier, zebrafinkar, måsfinkar, undulater, Malawi-/Tanganyika ciklider, tetror, barber, malar och ungfödare. Jag hade dessutom som "en grej" att i alla städer jag var, skulle jag helst gått in i alla zooaffärena som fanns där. Det gjorde att jag fick massor av inspiration om smarta lösningar (steal with pride) men också vad man inte skulle göra!
Hur kopplar vi ihop detta med Ekonomi utbildning då? Jo, det fanns en entrepenörsanda (och den finns definitivt fortfarande) som pyrde och en dag långt mycket (1989) senare satt jag i köket med min kompis Pehr och Anders Niklasson. Vi talade om att det fanns inte en akvarieaffär som vi tyckte var kul att gå i längre. Pehr sa då; varför sätter vi inte upp en zooaffär själva? Och därmed föddes Skogslyckans Zoologiska (1989-1995)! Den resan kommer jag säker skriva i ett annat blogg inlägg för vad vi gjorde var lite unikt faktiskt... Detta blev en stor utsvävning!
Men kontentan är att om vi läser läxor med våra barn får vi också reda på var deras passion ligger och kan därmed coacha dem bättre till den framtid de ska ha. Inte kanske vara så mycket deras mentor (ge förslag och mina egna idéer), utan mycket mer ett coachande förhållningssätt. Jag har i alla fall tagit fasta på detta!
Läste en artikel i DI om att Stephen Hawking, världsberömd teoretisk fysiker, varnar för utvecklingen av artificiell intelligens kan leda till slutet för mänskligheten.
"De primitiva formerna av artificiell intelligens som vi redan har, är väldigt användbara. Men jag tror att mer avancerad AI kan innebära slutet för mänskligheten"
Liknande som nu också Elon Musks (CEO för Tesla bland annat) varnar för... och det är inte mer än 5 år bort.
Läste i Metro 2014-12-08 om att det nu finns ekologiska jätteräkor. De som tidigare av många livsmedels- och restaurangkedjor bojkottades på grund av miljöskäl.
Så nu kan det bli "när"-odlade jätteräkor på Findus fabriksområde Bjuv. De tänker försöka täcka halva svenska marknaden på 350 ton/år. Redan våren 2015 producera 150 ton räkor.
Midvinterblot
Så när du läser denna text kanske du ser kopplingarna till vår nutida jul med kopplingar till de kryddor etc som vi använder idag.
Metro artikel 2014-09-26 står det om fredagsmys med tacos, snacks och slappande i soffan och är något vi gjort under 20 år nu.
2008 innehöll 459 tidningsartiklar ordet fredagsmys, medan förra året 2013 fanns det 2948 gånger.
Paus i vardagslivet, men också i jobbet behövs. I en artikel i Metro 2014-09-26 har en app studie (Desk Time) visat att de effektivaste människor låter hjärnan vila ofta. Så tänk om när du tror att du är effektiv när du jobbar stenhårt hela eftermiddagen. 
Läste i Metro fredagen 2014-11-14 om en artikel Tomas Lundin och hans recension av boken "No
Han menar också att vi behöver verkligen inte detta då vi redan sover 1 timme mindre per natt än för 30 år sedan. I boken "No Bull" kan man följa framväxten av 24-timmars samhället och hur energidryckerna vuxit till miljardindustri. Energidryck ger oss dock falsk energi som bara skjuter upp tröttheten till framtiden. Det är som att ta ett sms-lån av dig själv, räntan är skyhög och du kommer kanske aldrig kunna betala tillbaka. Energidryckerna har bara ersatt läsken, men istället har vi blivit påtända av drycken som grädde på moset.
För att kunna överleva i 24-timmars samhället måste man se på andra saker 
Läser Dagens Nyheter torsdagen 2014-08-21 om Alfred Nobel (f 1833-10-21, d 1896-12-19) av journalisten Per Mortensen.
Väldigt många känner till hans Nobelpris, men det är intressant hur det skapades. Men framför allt hur det vändes till något riktigt bra.
Faktum är att Nobel skapade sin förmögenhet genom dynamit, kanoner, ammunition och vapen, men hade också annan verksamhet. Över 350 patent togs också under åren. 
Vid hans sista år 1896 då han levde i San Remo hände dock det mest intressanta enligt mig. Han skapade en fond där huvuddelen av hans avsevärda ekonomiska tillgångar testamenterades med syfte att dela ut till dem; "som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nyttan". Områden som han bestämde var och är än idag; fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredspris.
Bra att det blev bra till slut även om det byggde på fel grund i början.
Ja, kanske man målar upp en skräckbild, men med dagliga rapporter om läkare som kämpar i dessa utsatta land skickas hem när de blir sjuka till sina hemländer för vård gör mig definitivt rädd.
Många indier jobbar inom handel och industri i Västafrika och det räcker bara att en av dem blir sjuk och reser tillbaka till Indien under inkubationstiden för att hälsa på släktingar och sedan, när han väl blir sjuk, går till ett sjukhus.
Jag började läsa mycket mer böcker och under denna tid hittade jag min favorit författare Eric van Lustbader. Jag minns den första boken jag läste var Ninja och jag mer eller mindre sträckläste den. Hade säkert gjort sig bra som film! Han skrev om en karaktären Nicholas Linnear i en serie böcker som var typ en asiatisk James Bond. Han gjorde också böcker om andra karaktärer, men alltid med något asiatiskt inslag. Eftersom jag var intresserad av Asien sedan jag var 10-12 år var det kanske inte så konstigt att jag fastnade för hans böcker.
Minns att jag läste också Jan Guillous böcker men de böckerna blev aldrig någon favorit. Varför vet jag inte eftersom jag verkligen gillar Hamilton och Arn filmerna. Kanske hans sätt att skriva? Eller bara det enkla faktum att han är en jägare? Jag har inte emot människor, men när man har ett fridtidsnöje i att döda djur blir jag lite fundersam. Om man måste för att överleva en helt annan sak! Om man dessutom dödar rovdjur blir jag minst sagt irriterad, för då finns inga argument kvar för varför man dödade ett djur som håller ordning på den naturliga balansen i skogen.
I en Sifo undersökning noterad i tidningen Metro 2014-06-16 uppger sex (60%) av tio svenskar att de dricker mer under semestern.
Så jag drack kaffe istället. Skojfriska Anders "Fimpen" Niklasson ville hjälpa mig att smälta in i miljön så han brukade ge mig ett glas med kaffe istället och så satte han en citronskiva på glaskanten, och vips trodde troligen alla at jag drack Cuba Libre. 
Vid denna tid fanns inga tydliga landsgränserna utan små kungadömen som sinsemellan knöt olika bestående militära och politiska allianser. Nordborna hade kulturen, språket och religon gemensamt.
Bara i Sverige har man hittat i vikingarnas bosättningar tyger från Kina och Mellanöstern, glas från Persien, mynt från Ryssland och mycket annat.
Skandinaviske vikingahövdingen Rollo fortsatte härjningarna i Medelhavet under åren 858-862; Ibiza, Formentera, Mallorca, Menorca samt södra delen av frankerriket.
