2014-12-28

Perrongreflektion - Artificiell Intelligens här om 5 år...


Läste en artikel i DI om att Stephen Hawking, världsberömd teoretisk fysiker, varnar för utvecklingen av artificiell intelligens kan leda till slutet för mänskligheten.
"De primitiva formerna av artificiell intelligens som vi redan har, är väldigt användbara. Men jag tror att mer avancerad AI kan innebära slutet för mänskligheten"
Liknande som nu också Elon Musks (CEO för Tesla bland annat) varnar för... och det är inte mer än 5 år bort.
Så när vi nu ser The Terminator nummer 4 kanske den är mer närmare sanningen än vi tror... Glup!


Perrongreflektion - Ekologiska jätteräkor snart här

Läste i Metro 2014-12-08 om att det nu finns ekologiska jätteräkor. De som tidigare av många livsmedels- och restaurangkedjor bojkottades på grund av miljöskäl.

Findus (infrysning, försäljning och distribution) och Vegafish (odling) planerar att bygga en klimatsmart anläggning som utnyttjar spillvärme och överskottsnäring i ett evigt kretslopp, utan utsläpp och antibiotika som annars är vanligt vid odlingarna världen över.

Så nu kan det bli "när"-odlade jätteräkor på Findus fabriksområde Bjuv. De tänker försöka täcka halva svenska marknaden på 350 ton/år. Redan våren 2015 producera 150 ton räkor.

Problemen har varit många och stora i de tropiska mangroveskogar som skövlats för att ge plats åt
odlingsdammar. De odlas i dammar och på åkermark, med stora miljöpåfrestningar som följd.

Det är en av orsakerna till att hälften av mangroveskogarna är borta. Mangrove är livsviktig för marina biologiska livet och skyddar mot översvämningar.

2014-12-26

Perrongreflektion - Julen en kristen högtid?


Läser tidningen "Mitt i Kungsholmen" 2014-12-23 och en artikel av journalisten Jill Eriksson, med bland annat Martin "E-type" Eriksson som sitter på vikingarestaurangen Aifur i Gamla stan. Jul eller Yule som högtiden stavades förr kommer ursprungligen från vikingarnas midvinterblot. Ca 800-1050 e Kr räknas som vikingatid.

Och julbordet är inte heller speciellt unikt, utan många firar med att sätta fram det godaste man har när det kommer en vändning, mot ljusare tider i vårt fall.

Den 21-23 december infaller vintersolståndet, och man firade det för att mörkret vände. Det kallades blotfest eller vinterslakt. Att blota betyder att man offrar någonting.

Jul är ett gammalt ord som användes långt innan julen blev kristen. Hövdingarna slaktade grisen och hade till uppgift att offra till gudarna och bjuda alla på fläsk. Därtill också saltad sill som folk i urminnes tider försökt smaksätta. Metoderna man mest använde för mat på denna tid var salt, rökt och torkad. Kanske fanns det lite vinteräpplen och rovor.

Midvinterblot
Basen i det fornnordiska samhället var att man knöt människor till sig genom at vara generös och bjuda, säger vikingatidsforskaren Charlotte Hedenstierna och docent i arkeologi Sven Isaksson.

Midvinter/Julen
Vinternätternas inträde var en vanlig tid för gästabud och offerfester. Uttrycket "att dricka Jul" går åtminstone tillbaka till 800-talet. I Sverige har namnet levt kvar i de kristna högtiderna, men finns också belagt i gammal engelska (yule).

Blot betyder en typ av offer och midvinterblot har handlat om religon och ritual men också om att manifestera att nu är det fest. Den mäktigaste hövdingen kunde samla och bjuda många. Blotet var ingen vanlig julmiddag utan en hednisk rituell måltid, med gudarna som "hedersgäster". Alla bidrog med mat och gemenskapen var viktig.

Nordborna handlade med arab världen redan på 800-talet och passerade Miklagård (Istanbul) på vägen in i Asien. De åkte mellan Svarta och Kaspiska havet och hade kontakter med arabvärlden och normandiska folk. På hemvägen tog de med sig kryddor som saffran, kanel och nejlikor. Forskare vet att nordmän under 900-talet jobbade i kejsarens livgarde i Miklagård, Konstantinopel, alltså det vi idag kallar Istanbul.

Så när du läser denna text kanske du ser kopplingarna till vår nutida jul med kopplingar till de kryddor etc som vi använder idag.

Men... Vi skär inte halsen av två får och binder fast dem över relingen på din båt för att blidka Ägir, jätten som härskade över havet i nordisk mytologi, eller hur?


2014-11-15

Perrongreflektion - Fredagsmys fyller 20 år och ibland behöver vi pausa...

Metro artikel 2014-09-26 står det om fredagsmys med tacos, snacks och slappande i soffan och är något vi gjort under 20 år nu.

Första belägget för fredagsmys finns i Göteborgs-Posten från 1994, där en familj i Sävedalen berättar om sina tv-vanor och att de ville tillbringa hemma med familjen efter en arbetsam vecka och inte gärna gå bort till någon.

2008 innehöll 459 tidningsartiklar ordet fredagsmys, medan förra året 2013 fanns det 2948 gånger.
Framgången för just fredagsmys är att det inte kräver massor t ex fixa tacos. Man är så uppbokad resten av dagen så det är skönt att bara slappna av inför helgen.

Personligen upplever jag det som en tidpunkt familjen samlas runt bordet och köket för att umgås och lyssna vad som hänt under veckan.

Paus i vardagslivet, men också i jobbet behövs. I en artikel i Metro 2014-09-26 har en app studie (Desk Time) visat att de effektivaste människor låter hjärnan vila ofta. Så tänk om när du tror att du är effektiv när du jobbar stenhårt hela eftermiddagen.

Studien visar att de 10% mest effektiva deltagarna inte var de som jobbade längst eller mest, utan de som varvade 52 minuters jobb med 17 minuters paus. Andra forskningar ger liknande resultat.

Att jobba koncentrerat tar massor av energi, och för långa fokusperioder gör att du tappar koncentrationen och blir mer lättdistraherad. Under pausen får hjärnan återhämta sig, och det kan generera nya insikter kring uppgiften du arbetar med, säger Tullan Widung, konsult på iManagement, som själv arbetar enligt Pomodoro-metoden, med 25 minuters sprint följt av 5 minuter paus. Men det räcker alltså inte med micropauser.

Studen visar också att de effektivaste personerna inte surfade eller kollade e-mail under pausen, utan lämnade datorn helt. Tog en kopp kaffe, sträck på dig, titta ut genom fönstret eller prata med en kollega.

Effektivitet påverkas av många saker naturligtvis t ex hur motiverad är du att utför uppgiften, och hur bra är du på att styra din arbetsdag.

3 tips;
1. Prioritera - Bestäm dig för vilka uppgifter som är avgörande för dagens resultat och börja dagen med dem. Gör klart dem innan du påbörjar något annat.
2. Undvik distraktioner - Låt inte e-posten styra, bestäm själv när du ska kolla dem. Stäng notifikationer i datorn och mobilen så du inte börjar agera på allt nytt som dyker upp.
3. Planera morgondagen - Avsluta dagen med att sätta upp dina två viktigaste uppgifter inför morgondagen. En otydlig morgondag kan skapa onådig oro och stress.


Perrongreflektion - Vi skapar en fet generation...

Läste i Metro fredagen 2014-11-14 om en artikel Tomas Lundin och hans recension av boken "No
Bull" skriven av författaren André Persson. André menar att energidryckerna gör oss både påtända (socker rus) och feta och kommer bli vår nästa stora hälsofälla.







Han menar också att vi behöver verkligen inte detta då vi redan sover 1 timme mindre per natt än för 30 år sedan. I boken "No Bull" kan man följa framväxten av 24-timmars samhället och hur energidryckerna vuxit till miljardindustri. Energidryck ger oss dock falsk energi som bara skjuter upp tröttheten till framtiden. Det är som att ta ett sms-lån av dig själv, räntan är skyhög och du kommer kanske aldrig kunna betala tillbaka. Energidryckerna har bara ersatt läsken, men istället har vi blivit påtända av drycken som grädde på moset.

För att kunna överleva i 24-timmars samhället måste man se på andra saker
också så som att se till at den enda aktiviteten som sker i sovrummet är sömn, sex och "analog" lösning som kan hjälpa dig att somna. Sätt upp regler för vissa tider på dygnet och vissa platser ska vara skärmfritt.
Det blå ljuset från skärmarna bidrar till att förändra vår produktion av sömnhormon. Ett hormon som enligt vetenskapen är viktigt om vi inte ska få cancer t ex. Försök att få en timmes dagsljus per dag utomhus.

Som kontrast... Såg Skavlan 2014-11-07 där Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, Staffan Pääbo berättade att vi nutidsmänniskor, Homo sapiens, har mellan 1-2 procent neandertal i oss. En art som levde från 300 000 - 400 000 år sedan och levde parallelt med nutidsmänniskan 30 000 - 40 000 är sedan.



Tydlig har vi korsat oss med varandra och därför finns det gener från dem. Men det fanns också en hel del andra människosläkten, men de verkar ha försvunnit allt eftersom. Har homo sapiens utökade sina territorium och utplånat dem?

Det som också är intressant är att det finns däremot ingen dna i afrikaner, dvs att de korsade sig inte med neandertalare.

Vi har fått en del bra saker från neandertalaren så som immunitet från vissa virus och sjukdomar, men också det som framkallar diabetes typ 2. Det som räddade neandertalaren som hade en del svältperioder har idag blivit ett problem (för att vi istället har överflöde av mat).

NEANDERTALMÄNNISKAN

Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, var nära släkt med vår egen art, Homo sapiens. Enligt dna-studier delade vi en gemensam anmoder för uppemot 500 000 år sedan. Anmodern var sannolikt Homo heidelbergensis som levde i Afrika, västra Asien och Europa.
Hjärnvolymen var något större hos neandertalarna än hos oss själva och det är rimligt att anta att de hade någon form av språk. De verkar dock inte ha haft lika avancerad teknologi som Homo sapiens och deras utdöende kan ha berott på att de hade svårt att konkurrera med de moderna människorna när dessa vandrade in i Europa för cirka 40 000 år sedan.
Källa: TT/Nature & Science

2014-10-08

Perrongreflektion - Tänkte om och tänkte rätt?


Läser Dagens Nyheter torsdagen 2014-08-21 om Alfred Nobel (f 1833-10-21, d 1896-12-19) av journalisten Per Mortensen.

Väldigt många känner till hans Nobelpris, men det är intressant hur det skapades. Men framför allt hur det vändes till något riktigt bra.

Faktum är att Nobel skapade sin förmögenhet genom dynamit, kanoner, ammunition och vapen, men hade också annan verksamhet. Över 350 patent togs också under åren. 

Bland annat gavs gruvindustrin och byggnation stora fördelar pga dynamitens tillkomst. Nobel blandade nitroglycerin med porös kiselgur och fick då en avsevärd mindre riskfylld produkt för användaren och väldigt lönsam för honom.

Fabriker skapades i USA, UK, Frankrike , Schweiz, Italien, Tyskland och underbolag i Asien, Australien, Syd- och Centralamerika. Inom koncernen fanns ett trettiotal bolag världen över.

Vid hans sista år 1896 då han levde i San Remo hände dock det mest intressanta enligt mig. Han skapade en fond där huvuddelen av hans avsevärda ekonomiska tillgångar testamenterades med syfte att dela ut till dem; "som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nyttan". Områden som han bestämde var och är än idag; fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredspris.

Avkastningen från förmögenheten är det som delats ut sedan 1901 på hans dödsdag 10 december. Och hittills har det delats ut 561 gånger till 876 nobelpristagare (personer/organisationer).

Bra att det blev bra till slut även om det byggde på fel grund i början.

Tyvärr har det alternativa Nobelpriset inte lika stor spridning; Right Livelihood Award som instiftades av Jakob von Uexkull för att uppmärksamma och stödja insatser för mänskliga rättigheter, fred och miljövård.

Perrongreflektion - Kommer människans fall bli ett virus?

Det har ju skrivits böcker, filmats tv-serier och filmer där scenariot där virus har varit huvudpersonen.. och nu för första gången är jag faktiskt riktigt rädd att detta hemska ska drabba oss, mänskligheten.

- Den allvarligaste humanitära folkhälsokrisen någonsin måste vi svara på, säger avgående biståndsminsiter Hillevi Engström (M).

Hela FN-maskineriet har ställts i alarmläge på ett sätt som inte skett tidigare, säger hon. Värst drabbade är Liberia (3022 fall och 1578 död), Sierra Leone (1813 drabbade och 593 döda) och Guinea (1008 drabbade och 632 döda). Om vi inte handlar snabbt kan det bli hundratusentals eller miljoner döda.

Ja, kanske man målar upp en skräckbild, men med dagliga rapporter om läkare som kämpar i dessa utsatta land skickas hem när de blir sjuka till sina hemländer för vård gör mig definitivt rädd.

Metro hade en artikel 2014-10-02 som skrev att för första gången har ett fall av ebola konstaterats utanför afrikanska kontinenten, i USA. Det smittade fallet i USA var en vuxen person som blev smittad i Liberia och sedan flög till Texas. Väl framme sökte personen vård för symptom som nu bekräftas ha orsakats av ebola.




Det kallades snabbt till en presskonferens där Tom Frieden, chef för den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC sa att de inte tror (?) att andra på planet smittats.

I Sverige innebär inte fallet i Sverige förändrade rutiner, enligt Thomas Tolfvenstam, infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten. De har precis som USA har Sverige en beredskapsplan på plats sedan utbrottet i Västafrika.

Mannen som fann ebola viruset 1976, den belgiske virologen Peter Piot, är i dag chef för London School of Hygiene and Tropical Medicine. Han ser inte någon risk för spridning av ebola i vare sig USA eller Europa, men varnar för att epidemin kan komma att spridas till Indien.







Många indier jobbar inom handel och industri i Västafrika och det räcker bara att en av dem blir sjuk och reser tillbaka till Indien under inkubationstiden för att hälsa på släktingar och sedan, när han väl blir sjuk, går till ett sjukhus.

Läkare och sjuksköterskor bär sällan skyddshandskar och de skulle omedelbart bli infekterade och sprida viruset vidare.

2014-09-17

Perrongreflektion - Barnens veckopeng

Läste en artikel 2014-09-09 i tidningen City av Charlotte Lundqvist om barnens veckopeng.

Swedbanks Privatekonom Arturo Arques ger rådet; Ge ofta och lite till de yngsta och först månadspeng till när de kommer upp i mellanstadiet. Och tycker barn ska lära sig hantera pengar tidigt.

Flera undersökningar har visat att det blir vanligare och vanligare att man hoppar över veckopengen helt och hållet och istället ger pengar vid behov. Då missar man poängen i att låta baren vänta på veckopengen och lägga undan och spara till de det vill ha. De finns risks att man tar med det in i vuxenvärlden. När man ger veckopeng är det viktigt att diskutera med barnen hur man ska hushålla med pengarna och vad de ska räcka till och budskapet ska vara att pengar inte är oändlig resurs.

Idag kan pengar vara abstrakt eftersom vi betalar med kort och mobiler och sällan syns det riktiga pengar. Det är alltså viktig att få barnen att förstå vart pengar kommer ifrån. Han tycker inte det är fel att koppla prestation till veckopengen, så som att städa rummet etc. Men barnen ska också kunna hjälpa till hemma utan att få betalt, men det är bra om barnen förstår att mamma och pappa har slitit för pengarna när de varit på jobbet.



2014-09-12

Perrongreflektion - Resan till jobbet...

Sitter och läser Metro från 2014-09-09 av journalisten Boel Holm när jag nu åker till jobbet. Artikeln är om att de längsta resorna till jobbet är i storstan. Visst är det lite ironiskt? Flyttar man inte till storstan för allt blir så nära?

Men det är ju en sanning med modifikation, för visst är mycket saker närmare, men samtidigt blir det mer människor och därmed större ytan = längre avstånd. Är det då lite växtverk i stan så blir det mer belastning på infrastrukturen naturligtvis samt att man i princip aldrig kan bygga bort rusningstrafiken (i alla fall med gott samvete mot skattebetalare). På landsbygden använder man mycket bil vilket gör att man snabbt kommer fram, enligt motorspecialisten Dan Falconer på försäkringsbolaget.

Men vi tillbringar i genomsnitt 25 minuter om dagen med att ta oss till jobbet. Stockholmare som jag har längst restid medan min gamla kompis och kollega från Saab Automobil tiden Björn Nylén som nu bor i Dalarna kommer snabbast från dörr till dörr. Undrar om han ens går utanför dörren...

Stockholmarna behöver i snitt 32 minuter till jobbet, i Dalarna är det 18 minuter och i Västra Götalad och Skåne ca 26 minuter. Nu i September är det som värst i storstaden, troligen på grund av att folk verkar att dra sig för att åka kollektivt efter semestern. Många upplever det också väldigt stressigt att åka kollektivt och det är kanske också en förklaring att man åker bil efter semesterns lugnare tempo. En slags mjukstart kanske?

De flesta upplever nog resan som förspilld tid, och jag håller nog med om man behöver byta en eller flera gånger innan man kommer fram. Däremot om man inte behöver det kan jag ofta jobba eller läsa en bok vilket gör att man kan slappna av innan man kommer hem.

När jag jobbade på Saab Automobile AB åkte jag faktiskt buss av flera orsaker så som att det var smidigt (bussen stannade utan för min lägenhet och stoppade utanför kontoret där jag satt), jag slapp köra bil själv, miljöaspekten, jag kom hem hysas tid (annars fanns risk att man jobbade över för mycket) och kostnaden var naturligtvis lägre än om jag kört bil själv.


Jag började läsa mycket mer böcker och under denna tid hittade jag min favorit författare Eric van Lustbader. Jag minns den första boken jag läste var Ninja och jag mer eller mindre sträckläste den. Hade säkert gjort sig bra som film! Han skrev om en karaktären Nicholas Linnear i en serie böcker som var typ en asiatisk James Bond. Han gjorde också böcker om andra karaktärer, men alltid med något asiatiskt inslag. Eftersom jag var intresserad av Asien sedan jag var 10-12 år var det kanske inte så konstigt att jag fastnade för hans böcker.

Minns att jag läste också Jan Guillous böcker men de böckerna blev aldrig någon favorit. Varför vet jag inte eftersom jag verkligen gillar Hamilton och Arn filmerna. Kanske hans sätt att skriva? Eller bara det enkla faktum att han är en jägare? Jag har inte emot människor, men när man har ett fridtidsnöje i att döda djur blir jag lite fundersam. Om man måste för att överleva en helt annan sak! Om man dessutom dödar rovdjur blir jag minst sagt irriterad, för då finns inga argument kvar för varför man dödade ett djur som håller ordning på den naturliga balansen i skogen.

Jag ha ofta använt tiden på morgonen till att gå igenom min dag och fundera på de möten eller aktiviteter som ska göras under dagen och vilka förväntningar jag har på mig själv och på andra. Men också resan mellan jobb och hem finns tid för reflektion. Vad gjorde jag bra idag, vilka saker kunde göras bättre och vad ska jag förbättra eller fokusera på nästa arbetsdag.

Så för mig är faktiskt inte tiden mellan arbete och jobb slöseri. För det handlar ju om hur man ser på saker och hur man innovativt använder tid, eller hur?




Perrongreflektion - Sprit problem i sommar?

I en Sifo undersökning noterad i tidningen Metro 2014-06-16 uppger sex (60%) av tio svenskar att de dricker mer under semestern.

Problemet är till hösten när man ska gå tillbaka till sin vanlig konsumtion.
Förutom dessa problem finns det också en lång historia om sprit i sverige.

År 1467 så gör krutblandaren Mäster Berentz i Stockholm ett inhandlande av aqua vitae (destillerat vin) från Lübeck. Det ska användas som ingrediens i kruttillverkningen - men det visar sig snart att det går att dricka också. Brännvinet är i Sverige! Det blir snabbt populärt så att år 1494 har Sten Sture den äldre utfärdar förbud mot att bränna och sälja brännvin i Stockholm.

Under Johan IIIs ryska fälttåg (1590) lär sig de svenska knektarna att bränna brännvin av spannmål.
Även detta blir populärt och år 1698 blir husbehovsbränningen förbjudet. Nöd i landet efter Poltava och Karl XII förbjuder (år 1709) brännvinsframställning av brödsäd.

För första gången år 1746 gör man brännvin av potatis - man har ännu inte upptäckt hur god den är
att äta. Däremot behöver man spannmålet till bröd. Kvinnan bakom potatisbrännvinet heter Eva de la Gardie och är ledamot av Vetenskapsakademien.

År 1787 släpps husbehovsbränningen åter helt fri och år 1829 dricker man hela 46 liter brännvin om året per invånare - alla barn inräknade. Antalet brännvinspannor i Sverige beräknas vara 175000.

Något man kanske inte vet är att starkölet faktiskt förbjöds 1917 och att mellanölet II B kom till 1965. Spännande eftersom år 2004 är införseln av alkohol från EU i princip fri för svenska resenärer.

Personligen har jag aldrig egentligen gillat sprit, men på grund av det sociala trycket har det blivit att man följt med i grupptrycket. Minns att jag gillade t ex mörkare och lite sötare öl, så när jag någon gång tog en öl (och så är det än idag) tar jag gärna Falcon Bayerskt, Kilkenny eller liknande. Magnus Christensson var faktiskt den som visade mig Kilkenny år 1996 under en resa till Oslo, där han då bodde.

Gillar drinkar så som Pina Colada och Cuba Libre (rom och cola), men jag dricker lika gärna Virgin Pina Colada (dvs helt utan alkohol) lika gärna.

Det som fascinerar mig är vår spritkultur är så djupt rotad i samhället. Jag minns när min gode vän Anders Niklasson jobbade på krog och det var svårt att träffas annat än på hans jobb. Eftersom jag då var singel och hade inte så mycket annat för mig hängde jag på krogar han jobbade i princip från onsdag till lördag. Om jag då druckit alkohol varje gång hade jag troligen fått problem, men jag har alltid blivit irriterad över saker som ger mig ett beroende där jag själv kan tappa kontroll.

Så jag drack kaffe istället. Skojfriska Anders "Fimpen" Niklasson ville hjälpa mig att smälta in i miljön så han brukade ge mig ett glas med kaffe istället och så satte han en citronskiva på glaskanten, och vips trodde troligen alla at jag drack Cuba Libre. 

Minns speciellt en gång när vi var ett ganska stort gäng på Guldsmedsgården i Uddevalla och hade party. Jag var avslappnad och hade väldigt kul, men jag drack som sagt kaffe istället för alkohol. När vi skulle hem sa jag att jag kunde köra alla, varvid en kompis Magnus sa att det inte skulle gå jag som hade druckit alkohol. När jag berättade det blev han märkbart irriterad och tyckte nog jag var en falsk person som lurat honom vara min dryckesbroder.   

Idag dricker jag nästan aldrig (dvs typ 3-4 ggr per år) men är inte nykterist och tycker det kan både vara trevligt och socialt att ta ett glas med vänner. 
Tvärtom är mitt förhållningssätt mer sunt än någonsin, för jag tyckte aldrig om den där dagen efter där man inte var människa på flera dagar. 

Och eftersom jag inte gillar vare sig droger som sprit eller rökning ser jag det som bara positivt att jag kommit till att det faller bort ur mitt liv. Det finns så fantastiskt mycket bättre saker i livet, eller hur?

2014-09-11

Perrongreflektion - Läxor eller inte läxor? Det är frågan!

Läste Metro 2014-09-09 och journalisten / författarens Hillevi Wahl artikel om läxor. Tyckte den var så bra att jag publicerar den i sin helhet här påminn blogg

Jag har alltid älskat läxor, av samma orsak som jag älskar böcker – de vidgar min värld. Nu när mina tre barn har läxor älskar jag dem av andra orsaker:

Just nu pågår det en het debatt om läxor. Behövs de? Är de bra? Är det rättvisa? Min absoluta övertygelse är att läxor är nödvändiga – och många gånger förbaskat roliga. Pernilla Alm, själv lärare, har nyss kommit ut med debattboken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” (Hoi förlag). Hon börjar med att säga att vi ska definiera ordet läxor, så vi pratar om samma sak. Bra så, men när man läser boken är det lätt att tro att den riktiga definitionen bör vara påtvingat hemarbete som är förbjudet att göra på skolan. Det köper jag inte. Läxor är läxor, även om det är vansinnigt roligt och icke påtvingat och görs på skolans område.
  • De ger mig en chans att hänga med i deras skolarbete. Att på riktigt kunna uppskatta allt det slit de gör på dagarna. Vi pratar så mycket om hur viktigt det är att vi är närvarande på nätet – varför är det inte lika viktigt att vi är närvarande i deras skolarbete?
  • De ger barnen en chans att hinna med. Jag har all respekt för skolor som väljer att arbeta läxfritt, men där måste eleverna stressa för att hinna med allt på skoltid. Det passar inte heller alla barn. För många är det skönt att kunna ta hem arbetsuppgifter och göra klart i lugn och ro.
  • De är förbaskat kul! Just nu ska elvaåringen plugga in alla Europas länder, genom sajten Seterra Online. Hela familjen tävlar om vem som kan pricka in alla länder med flest rätt och på kortast tid. Och som vi skrattar! Gångertabellerna och engelska glosor pluggar vi in i skogen, medan vi skuttar mellan stenar och träd.
  • De är nödvändiga. Jag har tidigare skrivit om min son som hade läs- och skrivsvårigheter och fick hjälp med Rydaholmsmetoden. Den innebar läsläxa varje dag i sju veckor. Vilken lycka denna metod och detta läxarbete har inneburit för oss!
  • De ger skön och mysig ensamtid för oss föräldrar med varje barn. Just därför krävde sexåringen läxor långt innan hon började skolan.
Ibland får jag en känsla av att det största motståndet mot läxor kommer från föräldrar som tycker det är jobbigt. Det är jobbigt att behöva tjata. Och kanske pinsamt, för att vi inte riktigt hänger med. Men hej, livet är jobbigt. Det är när vi kommer ur vår komfortzon som vi utvecklas på riktigt. Vi föräldrar behöver inte sitta inne med alla svar. Huvudsaken är att vi är intresserade och tar oss tid. Och för de barn som inte har någon som kan hjälpa dem ska vi självklart ha lärarledd läxhjälp. I alla skolor. Det behövs, det är bra, och det är rättvist.

Där slutar hon sin artikel och min reflektion är hur det var när jag var ung. Jag hade ett annat situation med föräldrar som jobbade i skift, dvs när vi bodde på Tallvägen så jobbade pappa på dagtid (gick tidigt på morgonen) på Uddevalla Varvet, när han sen kom hem åkte mamma och jobbade på Centralens Konditori på kvällen (i alla fall under en tid). Mamma fick senare dagtid på sitt jobb på konditoriet. När vi senare flyttade ut till Berghogen och de byggde ett nytt hus var det tufft ibland och de jobbade mycket. 

Det gjorde att vi 3 bröder skötte oss själva till stor del, men i vissa lägen skulle vi nog haft mer hjälp och framför allt mer uppföljning på läxorna. Dessutom i högstadiet var det ju inte "tufft" att vara plugghäst. Tjejerna hade det annorlunda tror jag, men kanske att vissa killar hade dålig självkänsla och ville inte bli "dummerjönsen" i klassen. Vad gör man då? Tar till den gamla klassikern "håll ihop" och se till att ingen avviker från gruppen! Jag är ganska övertygad att jag själv kom in i samma beteenden tyvärr. 

Men jag minns att jag hade en dröm redan som 10-åring om att bli zoolog, och därför var jag duktigast i ämnena fysik, kemi och framför allt biologi som det hette på den tiden. Jag skaffade mitt första akvarie vid denna tid (av Lars-Agne Lagergren) och tog alla sparade pengar jag hade. Jag kunde aldrig sluta fascineras av akvariefiskarna. Minns första natten när jag låg och såg på fiskarna och tänkte "jag ska bli zoobutiksägare". 

Jag minns en gång när jag kom hem med ett betyg som jag inte var stolt över och det skulle skrivas på av ens förälder. Min pappa blev arg eller mer troligt ledsen kanske över resultaten. Kanske hans samvete kröp på honom att han inte varit där för mig. Men det tog sig i uttryck att han blev arg i alla fall. Han ville inte skriva på (vad nu det skulle hjälpa?) för att det var för dåligt. Tog många turer innan han förstod att om han inte skrev på förändrade inte något överhuvudtaget, men rädslan för att detta skulle återupprepas gjorde att jag fick eld i baken och skärpte till mig och fick bättre betyg, det blev min varningsklocka. 

När högstadiet sedan var slut skulle man göra det där valet till gymnasiet. För mig var det aldrig en diskussion att inte gå vidare i skolan, men jag hade en idé om att ha en karriär som zoolog. Som barn frågar man sina föräldrar om råd i dessa lägen. När jag lade fram min fantastiska idé om att jag skulle åka världen över, paddla på Amazonas floden, bo i djunglerna i Kongo och dyka i Stora Barriärrevet blev min mamma lite blek om nosen. Jag tror hon tänkte "Oj, detta blir väl inte bra!". Jag tror inte hon kunde se min vision, för jag lade naturligtvis fram den visionen på ett naivt sätt och var inne i min lilla bubbla av lycka och intresse. 

Jag titta på min mor och väntade. Hon såg så där bekymrad ut och sa; Men tror du inte det är bättre om du t ex gör som din kusin Janne (Brittelund) och börjar på bank. Han tjänar bra och det går bra för honom. Jag funderade en stund, och påverkan var stor både från min mor och från den kusin som jag såg upp till mest, coola kusinen Janne. Så jag sökte in till Agnebergs Gymnasiet och Ekonomi linjen och kom in där... Behöver kanske inte säga att jag fick kämpa en del med motivationen. Ekonomi och natur har en bit emellan sig, men så blev det och 3 år senare tog jag min gymnasiet examen. 

När jag tänker tillbaka skulle jag nog förstått att jag hade fallenhet för andra saker, beteendevetenskap! Bland annat var jag väldigt observant på vad människor gjorde, agerade och deras beteenden. Under denna period mötte jag också Torsten Jansson. Vi hade någon klass ihop och jag noterade att Torsten var väldigt intresserad på lektionerna och ställde intressanta och ibland kluriga frågor till lärarna. Och vad jag såg var något som fascinerat mig sedan dess, passion! Torstens passion skulle som flera av er kanske vet fortsätta i att han startade New Wave, köpte både Orrefors och Costa Boda Glas, Saga form med mera. Hans koncern har varit något han skapade från grunden när han under vår skoltid stod och tryckte tröjor hemma i källaren. Nu gift med Ulrika Messing... Grabben från  Dingle!

Så är det inte intressant hur vi försöker få in oss runda i ett fyrkantigt hål, det går med våld, men det blir aldrig riktigt bra. Naturen hittar dock alltid hem! 

När vi skulle göra Praktisk Yrkes Orientering (PRYO) i 8 klass var mitt val lätt. Det var ju till den affären jag gick ofta efter skolan, dvs Akvarie och Fågelaffären Zoo. Minns att jag gillade lukten när jag kom in i butiken. När jag tagit mod till mig och frågat ägaren Lars Öhlander om det gick bra att göra min pryo där och fick ett ja, var lyckan stor! 

Efter pryo tiden (1978-1981) frågade om jag kunde få jobba på deltid (dvs efter skolan) och det fanns möjligheter till det. Nu kom en tid av skolarbete parallelt med mitt stora intresse. Jag minns att det inte blev så mycket lön per månad eftersom jag köpte så mycket akvariefisk, små djur, fåglar och mat, utrustning till alla dessa men jag var väldigt lycklig! Under denna tid lärde jag mig mig väldigt mycket av Lars "Lasse" Öhlander, gick med i Uddevalla Akvarie Förening och där träffade jag också Bosse. Bosse hade grossistfirman BOLARO inom zoologiska artiklar tillsammans med Lasse och Roland (var av namnet).

Under tiden på Ekonomi linjen träffade jag en Munkedalsbo vid namn Pehr Olausson. Han hade också stort intresse för zoologi. Jag (och senare också Pehr) åkte till och med på flera "Akvariets dag" med Lasse och Bosse. Både Pehr och jag hade nu börjat odla lite akvariefisk.
Nu hade jag jobbat och fått in lite pengar. Jag flyttade ner i vårt hus källare och mamma och pappa tillsammans med mig renoverade upp ett stort fint rum. Det både byggdes och köptes möbler och jag stor trivdes väldigt där.

Bland annat fick jag en leverans från Gregarts, där han "Murre" Bjerkerud som leverade möblerna "Murre" Bjerkerud blev min bäste vän efter att sett mitt stora akvarie som då hade ett innovativt skapat undervattenlandskap som jag byggt av frigolit och betong.

Dessutom fanns det ytterligare ett lite mindre rum innanför mitt stora rum som jag nu tog beslag på och satte upp massor av akvarieställningar, fågelvoljärer etc. Det blev ett litet zoo i det rummet! Där odlades både nymfparaktier, zebrafinkar, måsfinkar, undulater, Malawi-/Tanganyika ciklider, tetror, barber, malar och ungfödare.  Jag hade dessutom som "en grej" att i alla städer jag var, skulle jag helst gått in i alla zooaffärena som fanns där. Det gjorde att jag fick massor av inspiration om smarta lösningar (steal with pride) men också vad man inte skulle göra!
Hur kopplar vi ihop detta med Ekonomi utbildning då? Jo, det fanns en entrepenörsanda (och den finns definitivt fortfarande) som pyrde och en dag långt mycket (1989) senare satt jag i köket med min kompis Pehr och Anders Niklasson. Vi talade om att det fanns inte en akvarieaffär som vi tyckte var kul att gå i längre. Pehr sa då; varför sätter vi inte upp en zooaffär själva? Och därmed föddes Skogslyckans Zoologiska (1989-1995)! Den resan kommer jag säker skriva i ett annat blogg inlägg för vad vi gjorde var lite unikt faktiskt... Detta blev en stor utsvävning!

Men kontentan är att om vi läser läxor med våra barn får vi också reda på var deras passion ligger och kan därmed coacha dem bättre till den framtid de ska ha. Inte kanske vara så mycket deras mentor (ge förslag och mina egna idéer), utan mycket mer ett coachande förhållningssätt. Jag har i alla fall tagit fasta på detta!






2014-08-11

Perrongreflektion - Vikingar



Läser "Allt om vetenskap tema"-magasinet "Historia" nummer 2-2014 på sidan 21-59
8 juni 793 kom första anfallet mot Englands nordöstra kust, mot klostret Lindisfarne, och detta ansågs vara starten på vikingatiden.


Dessa skandinaver kallade sig inte entydigt vikingar, t ex Frankrike kallade dem nordmän, England daner eller hedningar, österut ruset eller väringar, muslimska Spanien al-madjus ("eldsäkrare"). Själva namnet Viking kommer troligen under århundradena före vikingatiden som en beteckning för något som var sjökrigare eller medlem av ett krigarbrödraskap. Senare ändrades betydelsen till att bli "resa i viking", dvs någon som seglar ut för att vinna gods och guld.

Vid denna tid fanns inga tydliga landsgränserna utan små kungadömen som sinsemellan knöt olika bestående militära och politiska allianser. Nordborna hade kulturen, språket och religon gemensamt.





Vikingarna plundringståg, handelsresor och upptäckfärder skedde längs ryska floder till Svarta havet och Kaspiska havet i öster och upprättade kolonier på Island och Grönland samt kom till och med så långt som Nordamerikas nordost kust (år 1230-1270 som vikingarna döpte till Vinkand). 

Bara i Sverige har man hittat i vikingarnas bosättningar tyger från Kina och Mellanöstern, glas från Persien, mynt från Ryssland och mycket annat.

År 845 seglade Ragnar Lodbroks vikingaflotta upp längs floden Seine och plundrade Paris.

Skandinaviske vikingahövdingen Rollo fortsatte härjningarna i Medelhavet under åren 858-862; Ibiza, Formentera, Mallorca, Menorca samt södra delen av frankerriket.

År 865 anfölls England av enväldig vikingahär, mellan 2000-5000 soldater, tog över större delen av England.

De skapade en koloni i Nordamerika (Maine) på ca 160 personer runt 1000-talet (Columbus landsteg Bahamas 1492!) men återvände till Grönland. Varför vet man inte men kanske berodde de på ett för litet befolkningsunderlag  från Grönland (utvandring i större skala), brist på en stark ledare eller ett stort hot från urbefolkningen. Många tvivlade på att vikingarna var först i Nordamerika, men på 1960-talet lyckade norske forskaren Helge Ingstad hitta en vikinga boplats på den nordligaste spetsen av Newfoundland, vid L'Anse aux Meadows, på Kanadas sydöstra kust. Efter det tystnade kriterna som ansett det bara var sagor.