Perrongreflektion - Cash is not king!

Det gamla uttrycket börjar bli just gammalt och det stämmer inte längre. I Metro 2014-04-14 skrivet Viktor Ander att han tycker ett kontantlös samhälle vore att föredra och menar att det är mycket säkrare, snabbare och enklare.

Men det finns också andra aspekter så som om att man blir lyckligare av pengar eller inte?

Perrongreflektion - Kinesisk historia och Matkultur

Ätpinnar kommer från början från Kinas Shang dynasti (1766-1122 f. Kr.), dvs för nästan 3 500 år sedan, som ett ersättning för kniven som fanns på matbordet. Enligt Confucius var knivar likställt med en aggressiv handling, och var inte något som skulle tillhöra måltider.

Ätpinnar efter det blev ett ät redskap i de asiatiska grannländerna, som adopterade användningen enligt deras kulturella företräde.

Läser i Metro från 2015-10-20 där kinesiska staden Jiaozuo gjorde Taichi med 50 000 utövare. Det som irriterar mig är den orespektlös som journalisterna gör genom att kalla Taichi för "skuggboxning"! Det är och kommer alltid vara en stridskonst som heter Taichi och inget annat. 

Utvecklad under många tusen år och ska inte bli bedömd som någon liknelse med europeisk skuggboxning (slag i luften av vilken utövare som helst utan kunskap). 

Taichi är utmejslat under lång tid för att försvara sig effektivt. Men väst gör bort sig åter igen genom att generalisera och minimera annan kultur än sin egen.

Perrongreflektion - Arbete på linan

När jag börjande på Saab minns jag de olika nationaliteternas arbetsmoral och motivation.

Reflekterade över detta under min resa till Cypern. Jag insåg att länderna har till viss del också en kopplad generell arbetsmoral. 

Detta noterade jag1985 då jag startade på Saab. Fanns inga jobb på tjänstemannasidan så jag sökte in på produktion. Föga anade jag att jag kanske kommit till den tuffaste delen på Saabs produktionslinan, den så kallade "sliplineout"! Jag jobbade med finnländare,jugoslaver och svenskar bland andra.

Perrongreflektion - "Att bli och att vara" av Gunnar Nilsson

Artikel från Gunnar Nilsson Att bli och att vara: Gunnar Nilsson

Om unga människors utmaningar och val i existentialistsikt perspektiv

Att bli och att vara

Övergången från barn till vuxen beskrivs i utvecklingspsykologiska teorier. Däremot är det mycket sparsamt med artiklar om dessa omvälvande år i människors liv ur ett existentiellt perspektiv. I denna artikel försöker jag beskriva unga människors utmaningar och val i ett existentialfilosofiskt perspektiv och jag skissar även några psykoterapeutiska hållpunkter för arbete med unga människor.

Att bli vuxen

Människan är sannolikt den enda varelse som är medveten om sin egen existens. Denna medvetenhet ställer henne inför ett val – hon kan erkänna och förhålla sig till de villkor som konstituerar henne och hennes liv, men hon kan även välja att undvika medvetenhet om dessa "existentialer" och att leva i blindo, dvs. att inte fullt ut ta ansvar för sitt förhållningssätt till dessa ofrånkomliga villkor. Även om vi "blir till" existentiellt redan som spädbarn kan livet därefter beskrivas som en ständigt pågående rörelse där vi väljer att existera (att gå in i) eller att exitera (gå ut ur) våra livsmöjligheter.

   Övergången från barndom till vuxenliv är ett av dessa oundvikliga möten med livets existentiella realiteter; människans yttersta sårbarhet och ändlighet, liksom den existentiella ensamheten. Möjligheten av vidgande horisonter kan vara lockande, men även oroande när livsvärldarna växer åt alla håll. Ungdomar erövrar kunskap och erfarenhet om allt vidare horisonter samtidigt som de erfar och tar del av allt detta mer och mer med egna sinnen och upplever skillnaderna mellan sig och de vuxna som tidigare filtrerat och tolkat världen åt dem. Livsvärldarna blir i högre grad deras egna och de är dömda att själva forma dem och leva i dem eller att fortsätta att se och tolka sig själv och världen med andras ögon.

   Vilka är då enligt den existentiella filosofin de grundvillkor som vi alla delar? Utgående från Heideggers existentialfilosofi talar Cohn (1997) om tio existentialer.

   Att vara-i-världen innebär att människor alltid är del av den värld hon lever i. Hon kan inte gå in i eller gå ur denna värld utan hon är ständigt och ofrånkomligt involverad i allt som finns. När en ung människa börjar orientera sig i sin värld kan hon därför inte komma undan detta villkor. Hon kan finna sitt vara-i-världen meningsfullt och givande eller meningslöst och krävande, men hon undkommer inte detta villkor.

   I detta vara-i-världen är varje människa även ofrånkomligt relaterad med andra människor, hon är-med-andra. Det enda hon kan välja är hur hon skall förhålla sig till dessa andra – med ytterlighetsvalen att isolera sig från dem eller engagera sig i dem.

Perrongreflektion - Språk

På väg till jobbet...

Reflekterar på tåget som passerar med gigantiska bokstäver på sidan "Snälltåget". Hur kan ett tåg vara snällt? Är ju en maskin. Får en historisk resa tillbaka till gymnasiet tiden och en klass som jag gick... 

Slutade den och började på Psykologi istället, eftersom Tyska inte var något för mig. Kommer på efter en liten stund att snälltåg kommer naturligtvis från tyskans snell, dvs snabbt. Tåget som går snabbt, snabbtåg... Så lite tyska sitter tydligen kvar.

Jag går ombord på pendeln till Arlanda och kan nu gå tillbaka till mitt strategi-tänk om hur jag ska hjälpa mina nya härliga grupper på Swedavia att nå nya höjder.

Perrongreflektion - Miljön vi förstör skadar oss... paradoxalt kanske vi utplånar oss själva?

Läser i "Mitt Kungsholmen" tisdagen den 7 juli 2015 artikeln med rubriken;

"Få känner till att fisk kan skada framtida barn.

Bara 10 % av kvinnorna mellan 18 och 29 år känner till att de inte bör äta fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern mer än tre gånger om året då det kan påverka deras framtida barn.

Fisken innehåller dioxin och PCB, vilket lagras i kroppen och förs över till barnet om man blir gravid. Ämnena kan påverka barnets hjärna, immunförsvar och hormonsystem, enligt Livsmedelsverket."

Tråkiga nyheter som späder på ytterligare en verklighet som många blundar för eller inte känner till.

Men inte nog med det vi fortsätter att skövla regnskog som är våra lungor och en enorm artrikedom så som korallreven och  Redwood skogarna...

Perrongreflektion - Idoler = ledare? Nä, tyvärr!

Ja, jag kan väl inte säga att det har varit en anstormning till min blogg. Så då får jag tänka om och kanske tänka rätt. Vad nu det är?

Funderar hur jag ska komma ut i media bruset och om jag ens vill... Jo, jag vill! Jag bestämt för jag vill balansera upp mot den underliga pop-/idol kultur vi nu har idag.

Läser i gårdagens Metro 2015-10-14 

och en artikel om att Beyonce kravlista  när hon nu kommer till Stockholm. Förutom titansugrör och handkarvde isbollar kräver hon nya toaletter och rött toalett papper? Vart är vi på väg?! Dessa människor må vara välsjungande, men definitivt inte förstått sin miljö de lever i eller ett goda föredömen för de unga.

Så jag står här varje vardagsmorgon på perrongen under några minuter i väntan på tåget till jobbet och funderar på livet och vad som egentligen är viktigt...

Och en sak som jag kommit fram till är att byta till nya toaletter och rött toalettpapper är knappast en miljöfrämjande åtgärd eller viktigt.

Missförstå mig nu inte! Jag tycker Beyonce har en bra sångröst och är vacker, men där stoppar det. Orättvis bedömning, absolut! Jag känner henne ju inte, men det hon ger sken av gör att jag inte vill lära känna henne bättre heller. 

Dock är det ett faktum att hon är mångas idol och hon avgudas. Till och med en bronsstaty i sin hemstad. 

Men är detta våra nya föredömen och de som ska leda de unga? Hoppas verkligen inte det! Då kommer det finnas engångsplast toastolar och rött toapapper på ICA framgent och vare sig utvecklingen eller framtiden kommer verkligen inte gå åt rätt håll. Får flash backs från B-filmen "Idiocracy" http://www.imdb.com/title/tt0387808/ 

Och det kan jag säga känns inget bra alls!

Så jag hoppas istället att ungdomar dvs vårt framtida hopp och de som ska ta hand om denna värld lyfter blicken och ser på de riktiga hjältarna istället enligt mig. Personer med civilkurage, som faktiskt tror och verkar för en bättre värld som Malala Y, Nelson M, Biko och så vidare. Vi hade nyligen en mängd stora artister som gav sina röster till fantastiska filmer om vår värld.
Moder Natur      Havet     Vatten    Jord

Mer av detta och mycket mindre "nya toalettstolar artister" tack!

Gillade ni detta inlägg hoppas jag ni delar så vi får upp en bra och sund diskussion!

Kram världen! 

Perrongreflektion - Vi kan leva utan tillväxt...

Det är en myt att välstånd kräver ständig tillväxt. 


När regeringar i hela världen vill öka konsumtionen i krisens spår är det hög tid att inse att miljön inte tål en evigt växande ekonomi, skriver Christer Sanne.
Äntligen vill man utropa, äntligen vågar ett offentligt sanktionerat organ säga att tron på fortsatt ekonomisk tillväxt är fantasier och önsketänkande! Dessutom kan man peka på konkreta och trovärdiga alternativ.

 Rapporten ”Prosperity without Growth?” (Välstånd utan tillväxt?) av professor Tim Jackson sammanfattar arbetet i den stående kommissionen för hållbar utveckling i Storbritannien. Den bekräftar att engelsmännen ligger i framkant i den frågan – åtminstone idémässigt. Ledande brittiska politiker talar seriöst om ”one planet living” – en tanke som kan ligga nära till hands när 60 miljoner trängs på en liten ö, utan något imperium längre och dessutom med enastående naturlandskap att värna om.

 Att särskilt västvärlden konsumerar mer än jorden tål är välkänt. Ändå försöker regeringarna världen över att föra en keynesiansk politik för att stimulera till ännu mer konsumtion nu när det ekonomiska maskineriet haltar. Allt läggs till rätta för detta syfte; alla åtgärder värderas efter om de ska få konsumenterna att öppna plånboken. Men att tro att tillväxten kan bli godartad är självbedrägeri.

Begrepp som ”dematerialiserad produktion” och en miljövänlig tjänsteekonomi har valsat runt länge, liksom föreställningar om teknologiska lösningar på miljöproblemen. Alla förbättringar äts upp av ökade volymer i ekonomin. Därför är det hög tid, säger rapporten, att vakna upp ur dessa myter för att avvärja en miljökatastrof.

 Nu lever vi i tron att konsumtionen behövs för jobben och jobben behövs för att vi inte ska hamna i ett ekonomiskt och socialt kaos. Det är dilemmat: ekonomisk tillväxt är nödvändig men den är ekologiskt omöjlig. De fattiga länderna behöver materiell tillväxt men vi i väst som lever på ”öar av överflöd i ett hav av fattigdom” måste finna andra utvägar. Här tvekar inte rapporten, vilket är befriande. Titeln frågar om det går att leva rika liv utan tillväxt och svaret är ja, på vissa villkor som den undersöker.

  Tillväxt innebär ju konventionellt ökad ”prosperity”, alltså närmast välstånd. Men Jackson och hans kolleger vidgar begreppet till vad jag vill kalla ”välfärd” i det ordets grundläggande mening: att ”fara väl”, att blomstra fysiskt, psykologiskt och socialt genom att delta i samhället och det sociala livet. Man lyfter fram människors förmågor som avgörande snarare än materiell konsumtion. Man visar också att materialistiska människor mår sämre än de som lever i samklang med sin omgivning.

Liksom att vårt välbefinnande ökar om vi vet att andra också har det bra. Att måttliga inkomstskillnader och den tysk-fransk-skandinaviska samhällsmodellen med mer statsingripande skapar mindre missförhållanden än den angloamerikanska kapitalismen. Rätt politik kan ge ett sådant utvidgat välstånd utan ekonomisk tillväxt. Men då måste vi låsa upp strukturer i vår samhällsform som nu är totalt införstådd med – ekologiskt omöjlig – tillväxt. Både i fråga om konsumtionsmönster och makroekonomisk struktur.

 Nu växer konsumtionen men inte för att vi behöver mer utan för att den är ett språk. Vi konsumerar inte för att bli mätta och klädda utan söker socialt mervärde, nyheterna, kicken, anseende i andras ögon. Att nonchalera de sociala kraven är att ställa sig utanför samhället. Signal- och statusvärdet är oerhört starkt och backas upp av företagen som vill sälja, och lika mycket av staten som fruktar instabilitet. Därför visar staten ett Janusansikte: manar alla att vara aktsamma om miljön men hejar samtidigt på konsumenterna. För att de ska kunna ta sig ur statuskonsumtionens sociala logik krävs en omvänd politik från staten: inte påbackande utan frigörande.

Konkret och praktiskt i skattesystemet, i utbildningen, i stads- och trafikplaneringen, i regler för reklam och så vidare. Jackson efterlyser också en annan makroekonomi som verkligen skulle vara ekologiskt uthållig: ett sätt att hantera investeringar, produktion och konsumtion, offentliga utgifter och arbetsmarknad som löser finanskrisens akuta problem men också de globala överlevnadskraven, våra barnbarns livsmiljö. I det perspektivet blir stimulanspolitiken kontraproduktiv, även om den innehåller vissa gröna inslag.

Den blir en Döbelnsmedicin som ger en kort respit till priset av ett tillstånd ”i morgon sjufalt värre” (för att citera Runeberg) när dagens generositet mot banker och storföretag leder till en framtida statsskuld som låser in samhället i en fortsatt, förödande tillväxt. Så dominerande är tillväxtparadigmet, menar Jackson, att nästan inga moderna ekonomer – och det måste finnas tusentals ekonomiprofessorer i världen – gett sig i kast med frågan hur en ekonomi utan tillväxt skulle kunna fungera.

Ett undantag är Peter Victor. Han har utvecklat en modell för låg/noll-tillväxt och skisserat sådana alternativ till den kanadensiska ekonomin de kommande 30 åren. Victor visar att risken för kollaps är reell: ett av hans alternativ leder till skenande statsskuld, ökad arbetslöshet och fler fattiga. Men han beskriver också ett alternativ som förmår hantera alla dessa variabler och minska arbetslösheten, fattigdomen och den offentliga skuldsättningen. Det är ett recept för mindre växthusgaser i ett ekonomiskt och socialt stabilt samhälle; det beskrivs som ”resilient” i analogi med ekologiska system som förmår uthärda störningar och förändringar.

 Två särdrag utmärker detta goda alternativ: fördelningen av investeringarna och nya mönster på arbetsmarknaden. Privata investeringar minskar kraftigt och den offentliga ekonomin ökar, både investeringar och tjänster. Allra mest avgörande är kanske att arbetsvolymen krymper och arbetet fördelas genom kortare arbetstid per person. Därmed undviker man arbetslösheten och följder som fattigdom och sociala problem. Inkomsten per capita stiger först men planar sedan ut.

Modellen visar att det finns ett spelrum för att stabilisera ekonomin utan att sätta tillväxt främst. Den viktigaste insikten är hur konsumtionen med dagens ordning används för att driva tillväxten (i tanken att ”mer är bättre”) och privata investeringar i sin tur driver den förnyelse som stimulerar konsumtionen. Investeringar blir centrala även i en hållbar ekonomi. Men inte för att blåsa upp en konsumtion – som ändå inte gör oss lyckligare – utan för att skapa nya infrastrukturer, för att införa en fossilfri ekonomi och hantera andra ekologiska problem och befrämja sociala mål.

 Detta kräver en ny syn på investeringar. Av tradition brukar man investera för att öka arbetets produktivitet, så att insatsen kan betala sig, bli lönsam. De investeringar som nu krävs måste bedömas från andra utgångspunkter. De kan rädda ekosystemen och ge sociala vinster men kanske inte räknas hem kortsiktigt i ökad lönsamhet. Det kräver att vi slutar att betrakta den offentliga sektorn som det nödvändiga onda som ska korrigera marknadens misslyckanden. Tvärtom visar finanskrisen att staten behöver spela en aktiv roll för att upprätthålla ekonomisk stabilitet och för att få till de nödvändiga långsiktiga investeringarna.

Den kritiska frågan är hur övergången till en hållbar ekonomi ska bli möjlig. Jackson kan kallas en statskramare som nästan tycks blunda för vad många skulle se som det största hindret: inte att vi lever i en kapitalistisk värld – marknadsekonomin skulle bestå i allt väsentligt – men att denna värld är fylld av mäktiga företag som ofta bundit upp politikerna. Staten kan dock aldrig reduceras till ett verktyg för att maximera tillväxten, det ”är en skrämmande vrångbild av vårt gemensamma goda och våra bärande mänskliga värden”.

Jackson låter nästan som en lärobok i demokrati när han betonar att staten är vår; vårt verktyg för att skapa den framtid vi vill ha. I dag är det bara de demokratiska institutionerna som kan låsa upp de strukturer som gör samhället beroende av tillväxt och ökad konsumtion för att bevara stabiliteten. Bara genom staten kan vi medborgare skapa en makroekonomi som är ekologiskt ansvarig och en samhällsmiljö som låter människor blomstra och delta i samhället och det sociala livet utan ständigt ökande konsumtion.

Vi kan leva utan tillväxt - DN.SE

Perrongreflektion - Dricks eller inte? Det är frågan!

Läste Metro 2015-02-16 där de diskuterade om dricks skriven av journalisten Elin Swedemark. Och den frågan var nyligen väldigt intressant när vi satt på vår favorit restaurang Restaurang China nyligen.

Dricks är en frivillig betjäningsavgift till servicepersonalen. Ordet kom vid 1500-talet och från det tyska "trikgeld" och betyder dryckespengar, dvs att man bjöd de anställda på ett glas öl eller brännvin.

Dryckesjournalisten Anna Norström tycker att man ska ge dricks, men samtidigt vet man inte om det kommer servitrisen/servitören till godo. Många gånger när man betalar med kort går det rakt ner i restaurangägarens ficka istället.

Universitetslektor Paula Mulinari håller på med en studie om dricks och säger att i Sverige är, till skillnad från många andra länder, dricksen inte den största inkomsten. Men med ökad otrygghet och tillfälliga anställningar kan dricksen börja bli en viktigare del. Under de senaste 10 åren har hon sett att frågan diskuteras mer och mer och mycket beroende på att vi ökar denna typ av tjänster.

Jag kan hålla med facket också eftersom arbetsgivaren säger att "vi behöver inte öka era löner för att ni får ju dricks".

Och om man nu ger dricks, kommer nästa svåra fråga; hur mycket dricks ska man ge? Ska man runda av uppåt, ge 10% eller rent utav inget alls? Dricks i Sverige är oftast kutym att ge 10%. Vanligt är dock att runda av till en jämn summa. Men samtidigt säger man att det är bättre inget än lite. Det kan alltså vara bättre att inte lämna något än att lämna mycket lite. Den som inte ger något kanske signalerar missnöje med servicen?

Variationen är stor i olika länder och för att förstå lokal kutym är ett tips att kolla med landets turistbyrå. Hur mycket dricks varierar nämligen. I USA förväntas det att man ger minst 15-20% och i vissa länder är det oartigt att lägga kvar småmynt.

I Kina och Japan kan det till och med vara oartigt att lämna dricks. Så när vi är på vår favorit restaurang China resonerar jag som så; att eftersom restaurangen gärna vill efterlikna så mycket som möjligt den kinesisk kulturen, så ska vi alltså inte ge dricks, men nu är oftast serveringspersonalen inte kineser, så då kommer man in ett nytt dilemma naturligtvis!

Ok, så nu har jag inget regelverk att hålla mig till? Vad gör man då... Jo, då får man vara lite innovativ och komma på sin egna lösning kanske, när alla andra inte vägleder en. Så jag resonerar som följer; vi är stamgäster (utan några förmåner eller rabatter) så indirekt säkrar vi deras löner att genom att ofta komma dit, och därför gynnar vi att deras arbetsplats/restaurang fortlever.

Känns som man skapar en distans till människan genom att ge dricks. Kan vi inte bara avskaffa dricksen och ge service personalen lön som har en vettig nivå och slippa diskussionen om dricks överhuvudtaget? Då blir det istället en schyst lön, och ett ordentligt tack istället kanske mer uppskattat av servicepersonalen?

Perrongreflektion - Miljötänk och jakt på rovdjur!

Normalt sätt brukar jag inte ha ifrågasätta andra människor men det finns en grupp människor, företrädesvis vissa jägare (långt från alla), som anser de står över alla andra människor och djur.

Jag är inte någon djurrättsaktivist eller liknande, utan mer av en människa som reagerar över att vi som människor nu verkligen borde ”ställa in oss i ledet” i den fauna vi lever ,och faktiskt ta vårt ansvar generellt sätt i vår värld (borde lyssna mer på hur "native americans" tänkte).

Som det är nu har vi tagit på oss rollen att vara Gud (genmanipulation etc), bödel (bestämt vilka djurarter eller växter som ska leva eller inte) eller förstört enorma landmassor (i form av dagbrottsgruvdrift, kolfält eller regnskogsskövling) eller förorenar vår värld pga av kortsiktiga ekonomiska intressen istället för att tänka hållbarhet och långsiktigt. Detta beteende ser vi redan slår tillbaka i form av t ex väderförändringar och kommer säkert öka i omfattning även om vi försöker stoppa miljöförstöringen. Miljötänket går på tok för långsamt!  

När jag läser i media så har vi en pågående och intressant diskussion vad gäller vargar i Sverige. Intressant för att det är 2000-talet och vi borde vara både belästa och kunniga på vår omvärld pga av internet och att forskningen har gett oss mer fakta, men vad gäller vargen så är vi helt okunniga tydligen. Naturen har balanserat sig i miljontals år, varför skulle den balanseringen (mindre bytesdjur = mindre antal rovdjur) inte fungera just nu? Vad hände som gjorde att människan fick mandatet att justera antal djur?

Det finns en webbsida som heter ”Varg fakta” som ser ut som en objektiv och faktabaserade sida, men när man läser den är budskapet tydligt att så inte är fallet. Detta är en webbsida, skapade av personer som är negativ till vargar, för att få människor att tro att de är fakta. Inget kunde vara mer fel!

Jag skulle vilja att Uppdrag Granskning gör ett reportage av dessa ljusskygga personer och tar fram dem i ljuset och belyser det som är sant eller inte. 

"Vargfakta" påstår att 1000-tals människor blivit dödade av varg etc låter knappast rimligt om det inte funnit fog för det, t ex om människan klivit in i deras revir och blivit skadade hade det inte spelat någon roll vilket djur det varit. 

Allt i från älg, björn, tiger, lejon etc kommer agera. Ibland undrar jag vilken planet människan kommer och om vi egentligen är så kompetenta att förstå vår del i denna värld och att vi kan hantera det på ett klokt sätt. Jägares syn på deras dödande, lyssna vid 1:12 på denna här videon där jägaren tycker det är ”trevligt” att se hur dödandet gick till eller att jägarnas integritet inte uppfylls i skogen pga av att kameror sätt ut där. 

Lite länkar och infallsvinklar;

How wolfs change rivers (dessa personer har gigantiskt mycket mer kunskap än vissa jägare)

Regeringen bidrar till skjutfest på varg 
Vargslakten är en skam för Sverige 
Jaktexperter till kritik mot vargfilm

"Oerhört känsligt"

- Det här är så känsligt, så oerhört känsligt. De tror ju att det här är nåt sorts angrepp på jägarkåren och landsbygdsbefolkningen. Men det är inte alls det handlar om. Tvärtom har vi försökt förstå varför det här händer.
Fotnot: "Vargkriget" visas i SVT2:s Dokument inifrån klockan 20 på söndag.

Perrongreflektion - Klimatlarmen ökar... Vad gör vi?

Läste DI artikeln fredagen den 16 januari 2015 av journalisten Kim Lundin, om att samtidigt som klimatlarmen blir allt skarpare ökar Vattenfall sina utsläpp av växthusgaser.

Klimatproffessorn Johan Rockström säger att 2015 kommer bli ett ödesår eftersom klimatmötet i Paris och nya mål i FN där 200 stats- och regeringschefer kommer sätta riktningen på många år framåt.

Detta trots att statens kraftjätte länge utpekats som Europas värsta miljöbov och har lovat sänka utsläppen?!
 Medan Sverige i övrigt har lyckats sänka utsläppen med 1,6 miljoner ton fortsätter alltså helstatliga, dvs "vårt", Vattenfall att släppa ut enorma mängder koldioxid, senaste siffrorna uppgick till 88,4 miljoner ton (2013). En ökning på 4 procent. Därmed släppte vårt eget bolag ut dubbelt så mycket som Sveriges samlade utsläpp, 45 miljoner ton.

Orsaken är att det finns nya fossileldande (brunkol) kraftverk i Tyskland, säger Vattenfalls strategichef Tomas Björnsson. Vattenfall har de senaste åren satsat ytterligare tiotals miljarder kronor på ännu fler kol- och gaseldande kraftverk.

Men Strategichefen utför bara det som ledningsgruppen godkänt och ytterst ansvarig är VD Magnus Hall. Han tycker "Det är inte bra att utsläppen ökar", men det är ju i strid mot Vattenfalls egna mål eftersom de ökar utsläppen av koldioxid.

Brunkolsgruvorna blev en het valfråga i valrörelsen 2014, och det har gjort att försäljning av brunkolsverken ska säljas "om regeringen ger klartecken", enligt Magnus Hall. Han säger dock att tillväxten ska främst ske inom förnyelsebar energi, bl a vindkraftverk, där de satsar många miljarder kronor.

Vattenfall ska nu skapa en ny organisation och bli mer europeiskt. Jag hoppas då bara att Vattenfall blir bättre på att lyckas nå sina mål, för hittills har det varit katastrof.

Jag som svensk blir besviken och bedrövad att man inte har en bättre företagskultur som ser till att man skapar ett mer hållbart och långsiktigt statligt företag. För hur det nu än är så är det statligt = du och jag äger det.

Tänk om jag skulle få den utmaningen att hjälpa Vattenfall att bli ett modernt företag där värdegrunderna var att se till att hållbarhet (sustainibility) skulle vara överst på dagordningen och att man skapade mål som Sveriges befolkning kunde vara stolta över?

Vore en fantastisk utmaning och jag skulle ta den direkt om tillfället gavs!

Perrongreflektion - Artificiell Intelligens här om 5 år...

Läste en artikel i DI om att Stephen Hawking, världsberömd teoretisk fysiker, varnar för utvecklingen av artificiell intelligens kan leda till slutet för mänskligheten.
"De primitiva formerna av artificiell intelligens som vi redan har, är väldigt användbara. Men jag tror att mer avancerad AI kan innebära slutet för mänskligheten"

Liknande som nu också Elon Musks (CEO för Tesla bland annat) varnar för... och det är inte mer än 5 år bort.

Så när vi nu ser The Terminator nummer 4 kanske den är mer närmare sanningen än vi tror... Glup!

Perrongreflektion - Ekologiska jätteräkor snart här

Läste i Metro 2014-12-08 om att det nu finns ekologiska jätteräkor. De som tidigare av många livsmedels- och restaurangkedjor bojkottades på grund av miljöskäl.

Findus (infrysning, försäljning och distribution) och Vegafish (odling) planerar att bygga en klimatsmart anläggning som utnyttjar spillvärme och överskottsnäring i ett evigt kretslopp, utan utsläpp och antibiotika som annars är vanligt vid odlingarna världen över.

Så nu kan det bli "när"-odlade jätteräkor på Findus fabriksområde Bjuv. De tänker försöka täcka halva svenska marknaden på 350 ton/år. Redan våren 2015 producera 150 ton räkor.

Problemen har varit många och stora i de tropiska mangroveskogar som skövlats för att ge plats åt
odlingsdammar. De odlas i dammar och på åkermark, med stora miljöpåfrestningar som följd.

Det är en av orsakerna till att hälften av mangroveskogarna är borta. Mangrove är livsviktig för marina biologiska livet och skyddar mot översvämningar.

Perrongreflektion - Julen en kristen högtid?

Läser tidningen "Mitt i Kungsholmen" 2014-12-23 och en artikel av journalisten Jill Eriksson, med bland annat Martin "E-type" Eriksson som sitter på vikingarestaurangen Aifur i Gamla stan. Jul eller Yule som högtiden stavades förr kommer ursprungligen från vikingarnas midvinterblot. Ca 800-1050 e Kr räknas som vikingatid.

Och julbordet är inte heller speciellt unikt, utan många firar med att sätta fram det godaste man har när det kommer en vändning, mot ljusare tider i vårt fall.

Den 21-23 december infaller vintersolståndet, och man firade det för att mörkret vände. Det kallades blotfest eller vinterslakt. Att blota betyder att man offrar någonting.

Jul är ett gammalt ord som användes långt innan julen blev kristen. Hövdingarna slaktade grisen och hade till uppgift att offra till gudarna och bjuda alla på fläsk. Därtill också saltad sill som folk i urminnes tider försökt smaksätta. Metoderna man mest använde för mat på denna tid var salt, rökt och torkad. Kanske fanns det lite vinteräpplen och rovor.

Midvinterblot
Basen i det fornnordiska samhället var att man knöt människor till sig genom at vara generös och bjuda, säger vikingatidsforskaren Charlotte Hedenstierna och docent i arkeologi Sven Isaksson.

Midvinter/Julen
Vinternätternas inträde var en vanlig tid för gästabud och offerfester. Uttrycket "att dricka Jul" går åtminstone tillbaka till 800-talet. I Sverige har namnet levt kvar i de kristna högtiderna, men finns också belagt i gammal engelska (yule).

Blot betyder en typ av offer och midvinterblot har handlat om religon och ritual men också om att manifestera att nu är det fest. Den mäktigaste hövdingen kunde samla och bjuda många. Blotet var ingen vanlig julmiddag utan en hednisk rituell måltid, med gudarna som "hedersgäster". Alla bidrog med mat och gemenskapen var viktig.

Nordborna handlade med arab världen redan på 800-talet och passerade Miklagård (Istanbul) på vägen in i Asien. De åkte mellan Svarta och Kaspiska havet och hade kontakter med arabvärlden och normandiska folk. På hemvägen tog de med sig kryddor som saffran, kanel och nejlikor. Forskare vet att nordmän under 900-talet jobbade i kejsarens livgarde i Miklagård, Konstantinopel, alltså det vi idag kallar Istanbul.

Så när du läser denna text kanske du ser kopplingarna till vår nutida jul med kopplingar till de kryddor etc som vi använder idag.

Men... Vi skär inte halsen av två får och binder fast dem över relingen på din båt för att blidka Ägir, jätten som härskade över havet i nordisk mytologi, eller hur?

Perrongreflektion - Fredagsmys fyller 20 år och ibland behöver vi pausa...

Metro artikel 2014-09-26 står det om fredagsmys med tacos, snacks och slappande i soffan och är något vi gjort under 20 år nu.

Första belägget för fredagsmys finns i Göteborgs-Posten från 1994, där en familj i Sävedalen berättar om sina tv-vanor och att de ville tillbringa hemma med familjen efter en arbetsam vecka och inte gärna gå bort till någon.

2008 innehöll 459 tidningsartiklar ordet fredagsmys, medan förra året 2013 fanns det 2948 gånger.
Framgången för just fredagsmys är att det inte kräver massor t ex fixa tacos. Man är så uppbokad resten av dagen så det är skönt att bara slappna av inför helgen.

Personligen upplever jag det som en tidpunkt familjen samlas runt bordet och köket för att umgås och lyssna vad som hänt under veckan.

Paus i vardagslivet, men också i jobbet behövs. I en artikel i Metro 2014-09-26 har en app studie (Desk Time) visat att de effektivaste människor låter hjärnan vila ofta. Så tänk om när du tror att du är effektiv när du jobbar stenhårt hela eftermiddagen.

Studien visar att de 10% mest effektiva deltagarna inte var de som jobbade längst eller mest, utan de som varvade 52 minuters jobb med 17 minuters paus. Andra forskningar ger liknande resultat.

Att jobba koncentrerat tar massor av energi, och för långa fokusperioder gör att du tappar koncentrationen och blir mer lättdistraherad. Under pausen får hjärnan återhämta sig, och det kan generera nya insikter kring uppgiften du arbetar med, säger Tullan Widung, konsult på iManagement, som själv arbetar enligt Pomodoro-metoden, med 25 minuters sprint följt av 5 minuter paus. Men det räcker alltså inte med micropauser.

Studen visar också att de effektivaste personerna inte surfade eller kollade e-mail under pausen, utan lämnade datorn helt. Tog en kopp kaffe, sträck på dig, titta ut genom fönstret eller prata med en kollega.

Effektivitet påverkas av många saker naturligtvis t ex hur motiverad är du att utför uppgiften, och hur bra är du på att styra din arbetsdag.

3 tips;
1. Prioritera - Bestäm dig för vilka uppgifter som är avgörande för dagens resultat och börja dagen med dem. Gör klart dem innan du påbörjar något annat.
2. Undvik distraktioner - Låt inte e-posten styra, bestäm själv när du ska kolla dem. Stäng notifikationer i datorn och mobilen så du inte börjar agera på allt nytt som dyker upp.
3. Planera morgondagen - Avsluta dagen med att sätta upp dina två viktigaste uppgifter inför morgondagen. En otydlig morgondag kan skapa onådig oro och stress.

Perrongreflektion - Vi skapar en fet generation...

Läste i Metro fredagen 2014-11-14 om en artikel Tomas Lundin och hans recension av boken "No
Bull" skriven av författaren André Persson. André menar att energidryckerna gör oss både påtända (socker rus) och feta och kommer bli vår nästa stora hälsofälla.







Han menar också att vi behöver verkligen inte detta då vi redan sover 1 timme mindre per natt än för 30 år sedan. I boken "No Bull" kan man följa framväxten av 24-timmars samhället och hur energidryckerna vuxit till miljardindustri. Energidryck ger oss dock falsk energi som bara skjuter upp tröttheten till framtiden. Det är som att ta ett sms-lån av dig själv, räntan är skyhög och du kommer kanske aldrig kunna betala tillbaka. Energidryckerna har bara ersatt läsken, men istället har vi blivit påtända av drycken som grädde på moset.

För att kunna överleva i 24-timmars samhället måste man se på andra saker
också så som att se till at den enda aktiviteten som sker i sovrummet är sömn, sex och "analog" lösning som kan hjälpa dig att somna. Sätt upp regler för vissa tider på dygnet och vissa platser ska vara skärmfritt.
Det blå ljuset från skärmarna bidrar till att förändra vår produktion av sömnhormon. Ett hormon som enligt vetenskapen är viktigt om vi inte ska få cancer t ex. Försök att få en timmes dagsljus per dag utomhus.

Som kontrast... Såg Skavlan 2014-11-07 där Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, Staffan Pääbo berättade att vi nutidsmänniskor, Homo sapiens, har mellan 1-2 procent neandertal i oss. En art som levde från 300 000 - 400 000 år sedan och levde parallelt med nutidsmänniskan 30 000 - 40 000 är sedan.

Tydlig har vi korsat oss med varandra och därför finns det gener från dem. Men det fanns också en hel del andra människosläkten, men de verkar ha försvunnit allt eftersom. Har homo sapiens utökade sina territorium och utplånat dem?

Det som också är intressant är att det finns däremot ingen dna i afrikaner, dvs att de korsade sig inte med neandertalare.

Vi har fått en del bra saker från neandertalaren så som immunitet från vissa virus och sjukdomar, men också det som framkallar diabetes typ 2. Det som räddade neandertalaren som hade en del svältperioder har idag blivit ett problem (för att vi istället har överflöde av mat).

NEANDERTALMÄNNISKAN

Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, var nära släkt med vår egen art, Homo sapiens. Enligt dna-studier delade vi en gemensam anmoder för uppemot 500 000 år sedan. Anmodern var sannolikt Homo heidelbergensis som levde i Afrika, västra Asien och Europa.

Hjärnvolymen var något större hos neandertalarna än hos oss själva och det är rimligt att anta att de hade någon form av språk. De verkar dock inte ha haft lika avancerad teknologi som Homo sapiens och deras utdöende kan ha berott på att de hade svårt att konkurrera med de moderna människorna när dessa vandrade in i Europa för cirka 40 000 år sedan.

Källa: TT/Nature & Science

Perrongreflektion - Tänkte om och tänkte rätt?

Läser Dagens Nyheter torsdagen 2014-08-21 om Alfred Nobel (f 1833-10-21, d 1896-12-19) av journalisten Per Mortensen.

Väldigt många känner till hans Nobelpris, men det är intressant hur det skapades. Men framför allt hur det vändes till något riktigt bra.

Faktum är att Nobel skapade sin förmögenhet genom dynamit, kanoner, ammunition och vapen, men hade också annan verksamhet. Över 350 patent togs också under åren. 

Bland annat gavs gruvindustrin och byggnation stora fördelar pga dynamitens tillkomst. Nobel blandade nitroglycerin med porös kiselgur och fick då en avsevärd mindre riskfylld produkt för användaren och väldigt lönsam för honom.

Fabriker skapades i USA, UK, Frankrike , Schweiz, Italien, Tyskland och underbolag i Asien, Australien, Syd- och Centralamerika. Inom koncernen fanns ett trettiotal bolag världen över.

Vid hans sista år 1896 då han levde i San Remo hände dock det mest intressanta enligt mig. Han skapade en fond där huvuddelen av hans avsevärda ekonomiska tillgångar testamenterades med syfte att dela ut till dem; "som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nyttan". Områden som han bestämde var och är än idag; fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredspris.

Avkastningen från förmögenheten är det som delats ut sedan 1901 på hans dödsdag 10 december. Och hittills har det delats ut 561 gånger till 876 nobelpristagare (personer/organisationer).

Bra att det blev bra till slut även om det byggde på fel grund i början.

Tyvärr har det alternativa Nobelpriset inte lika stor spridning; Right Livelihood Award som instiftades av Jakob von Uexkull för att uppmärksamma och stödja insatser för mänskliga rättigheter, fred och miljövård.

Perrongreflektion - Kommer människans fall bli ett virus?

Det har ju skrivits böcker, filmats tv-serier och filmer där scenariot där virus har varit huvudpersonen.. och nu för första gången är jag faktiskt riktigt rädd att detta hemska ska drabba oss, mänskligheten.

- Den allvarligaste humanitära folkhälsokrisen någonsin måste vi svara på, säger avgående biståndsminsiter Hillevi Engström (M).

Hela FN-maskineriet har ställts i alarmläge på ett sätt som inte skett tidigare, säger hon. Värst drabbade är Liberia (3022 fall och 1578 död), Sierra Leone (1813 drabbade och 593 döda) och Guinea (1008 drabbade och 632 döda). Om vi inte handlar snabbt kan det bli hundratusentals eller miljoner döda.

Ja, kanske man målar upp en skräckbild, men med dagliga rapporter om läkare som kämpar i dessa utsatta land skickas hem när de blir sjuka till sina hemländer för vård gör mig definitivt rädd.

Metro hade en artikel 2014-10-02 som skrev att för första gången har ett fall av ebola konstaterats utanför afrikanska kontinenten, i USA. Det smittade fallet i USA var en vuxen person som blev smittad i Liberia och sedan flög till Texas. Väl framme sökte personen vård för symptom som nu bekräftas ha orsakats av ebola.




Det kallades snabbt till en presskonferens där Tom Frieden, chef för den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC sa att de inte tror (?) att andra på planet smittats.

I Sverige innebär inte fallet i Sverige förändrade rutiner, enligt Thomas Tolfvenstam, infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten. De har precis som USA har Sverige en beredskapsplan på plats sedan utbrottet i Västafrika.

Mannen som fann ebola viruset 1976, den belgiske virologen Peter Piot, är i dag chef för London School of Hygiene and Tropical Medicine. Han ser inte någon risk för spridning av ebola i vare sig USA eller Europa, men varnar för att epidemin kan komma att spridas till Indien.







Många indier jobbar inom handel och industri i Västafrika och det räcker bara att en av dem blir sjuk och reser tillbaka till Indien under inkubationstiden för att hälsa på släktingar och sedan, när han väl blir sjuk, går till ett sjukhus.

Läkare och sjuksköterskor bär sällan skyddshandskar och de skulle omedelbart bli infekterade och sprida viruset vidare.

Perrongreflektion - Barnens veckopeng

Läste en artikel 2014-09-09 i tidningen City av Charlotte Lundqvist om barnens veckopeng.

Swedbanks Privatekonom Arturo Arques ger rådet; Ge ofta och lite till de yngsta och först månadspeng till när de kommer upp i mellanstadiet. Och tycker barn ska lära sig hantera pengar tidigt.

Flera undersökningar har visat att det blir vanligare och vanligare att man hoppar över veckopengen helt och hållet och istället ger pengar vid behov. Då missar man poängen i att låta baren vänta på veckopengen och lägga undan och spara till de det vill ha. De finns risks att man tar med det in i vuxenvärlden. När man ger veckopeng är det viktigt att diskutera med barnen hur man ska hushålla med pengarna och vad de ska räcka till och budskapet ska vara att pengar inte är oändlig resurs.

Idag kan pengar vara abstrakt eftersom vi betalar med kort och mobiler och sällan syns det riktiga pengar. Det är alltså viktig att få barnen att förstå vart pengar kommer ifrån. Han tycker inte det är fel att koppla prestation till veckopengen, så som att städa rummet etc. Men barnen ska också kunna hjälpa till hemma utan att få betalt, men det är bra om barnen förstår att mamma och pappa har slitit för pengarna när de varit på jobbet.

Perrongreflektion - Resan till jobbet...

Sitter och läser Metro från 2014-09-09 av journalisten Boel Holm när jag nu åker till jobbet. Artikeln är om att de längsta resorna till jobbet är i storstan. Visst är det lite ironiskt? Flyttar man inte till storstan för allt blir så nära?

Men det är ju en sanning med modifikation, för visst är mycket saker närmare, men samtidigt blir det mer människor och därmed större ytan = längre avstånd. Är det då lite växtverk i stan så blir det mer belastning på infrastrukturen naturligtvis samt att man i princip aldrig kan bygga bort rusningstrafiken (i alla fall med gott samvete mot skattebetalare). På landsbygden använder man mycket bil vilket gör att man snabbt kommer fram, enligt motorspecialisten Dan Falconer på försäkringsbolaget.

Men vi tillbringar i genomsnitt 25 minuter om dagen med att ta oss till jobbet. Stockholmare som jag har längst restid medan min gamla kompis och kollega från Saab Automobil tiden Björn Nylén som nu bor i Dalarna kommer snabbast från dörr till dörr. Undrar om han ens går utanför dörren...

Stockholmarna behöver i snitt 32 minuter till jobbet, i Dalarna är det 18 minuter och i Västra Götalad och Skåne ca 26 minuter. Nu i September är det som värst i storstaden, troligen på grund av att folk verkar att dra sig för att åka kollektivt efter semestern. Många upplever det också väldigt stressigt att åka kollektivt och det är kanske också en förklaring att man åker bil efter semesterns lugnare tempo. En slags mjukstart kanske?

De flesta upplever nog resan som förspilld tid, och jag håller nog med om man behöver byta en eller flera gånger innan man kommer fram. Däremot om man inte behöver det kan jag ofta jobba eller läsa en bok vilket gör att man kan slappna av innan man kommer hem.

När jag jobbade på Saab Automobile AB åkte jag faktiskt buss av flera orsaker så som att det var smidigt (bussen stannade utan för min lägenhet och stoppade utanför kontoret där jag satt), jag slapp köra bil själv, miljöaspekten, jag kom hem hysas tid (annars fanns risk att man jobbade över för mycket) och kostnaden var naturligtvis lägre än om jag kört bil själv.


Jag började läsa mycket mer böcker och under denna tid hittade jag min favorit författare Eric van Lustbader. Jag minns den första boken jag läste var Ninja och jag mer eller mindre sträckläste den. Hade säkert gjort sig bra som film! Han skrev om en karaktären Nicholas Linnear i en serie böcker som var typ en asiatisk James Bond. Han gjorde också böcker om andra karaktärer, men alltid med något asiatiskt inslag. Eftersom jag var intresserad av Asien sedan jag var 10-12 år var det kanske inte så konstigt att jag fastnade för hans böcker.

Minns att jag läste också Jan Guillous böcker men de böckerna blev aldrig någon favorit. Varför vet jag inte eftersom jag verkligen gillar Hamilton och Arn filmerna. Kanske hans sätt att skriva? Eller bara det enkla faktum att han är en jägare? Jag har inte emot människor, men när man har ett fridtidsnöje i att döda djur blir jag lite fundersam. Om man måste för att överleva en helt annan sak! Om man dessutom dödar rovdjur blir jag minst sagt irriterad, för då finns inga argument kvar för varför man dödade ett djur som håller ordning på den naturliga balansen i skogen.

Jag ha ofta använt tiden på morgonen till att gå igenom min dag och fundera på de möten eller aktiviteter som ska göras under dagen och vilka förväntningar jag har på mig själv och på andra. Men också resan mellan jobb och hem finns tid för reflektion. Vad gjorde jag bra idag, vilka saker kunde göras bättre och vad ska jag förbättra eller fokusera på nästa arbetsdag.

Så för mig är faktiskt inte tiden mellan arbete och jobb slöseri. För det handlar ju om hur man ser på saker och hur man innovativt använder tid, eller hur?